munkhammar.org

Johnny Munkhammar skrev på denna blogg från 2004 till sin död 2012. Bloggen är upprätthållen som ett minne och som referens till Johnnys arbete av Johnny Munkhammars minnesfond.

This blog was operated by Johnny Munkhammar from 2004 until 2012 when he passed away. This blog is now in a memorialized state and operated by the Johnny Munkhammar fund.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Thursday 21/11/2024, 09:51:31

About Johnny - Articles - Other Comments - Books & Papers - Pictures - Links - Johnny Munkhammars minnesfond

20/12/2011 9:22:40 am
Frihet mot f�rtryck. Ibland �r det precis s� enkelt. Och detta illustrerades s� v�l av att rapporterna om att Vaclav Havel och Kim Jong Il hade avlidit kom n�stan samtidigt. En modig frihetsk�mpe som bidrog till att st�rta kommunismen och en bisarr och brutal diktator som gjorde allt f�r att uppr�tth�lla f�rtrycket.

Ig�r skrev G�ran Greider en artikel i Aftonbladet. Budskapet var att de senaste tre decenniernas �kade frihet runtom i v�rlden - politisk och ekonomisk - har lett till el�nde och finanskris. Och att om Greider & Co bara demonstrerar tillr�ckligt mycket rullar nog allt tillbaka till 1968. Enda bel�gget var en dikt av honom sj�lv.

Nordkorea �r det land som minst har p�verkats av den nya friheten i v�rlden. L�t oss j�mf�ra utvecklingen d�r med det s�dra Korea som �r ett av de l�nder som har liberaliserat mest. F�r ett halvsekel sedan var koreanerna lika fattiga i nord och syd. Idag �r sydkoreanen minst 20 g�nger rikare.

Detta faktum avspeglas naturligtvis i en rad livsviktiga faktorer som h�lsa. V�lf�rden �r nu m�kta �verl�gsen i det demokratiska och kapitalistiska syd. Till detta ska l�ggas det tydliga sj�lv�ndam�let med frihet fr�n f�rtryck och likriktning.

Detta kan naturligtvis generaliseras vidare globalt. �verallt d�r friheten har �ppnat m�jligheter f�r m�nniskor att skapa v�lst�nd har livet blivit b�ttre. F�r detta finns omfattande bel�gg i s�v�l statistik som or�kneliga �gonblicksbilder fr�n olika l�nder.

I dnena avg�rande konflikt st�r Greider p� fel sida. Det �r den frihet som har lett till den snabbaste minskningen av extrem fattigdom i v�rldens historia han �r emot. Det �r en skr�mmande men mest sorglig bild av dagens v�nster som tr�der fram.

16/12/2011 9:32:53 am
Inkomstf�rdelning. SNS har s�ledes kommit med en inneh�llsrik rapport om inkomstf�rdelningen i Sverige. Har �nnu inte l�st alla delar, men l�t mig kort kommentera deras huvudsakliga p�pekande; att inkomstskillnaderna har �kat kontinuerligt sedan l�gstaniv�n 1980.

Fortfarande har Sverige bland de minsta skillnaderna i inkomst i v�stv�rlden. Men de var �nnu mindre 1980. Av rapporten framg�r att skillnaderna var st�rre f�re 1980 och nu s�ledes efter. Hur gick det generellt f�r Sverige under dessa perioder?

Under de s� kallade guld�ren p� 1950- och 60-talen utvecklades Sverige som bekant starkt. Vanligt folk fick det b�ttre snabbt, tack vare tillv�xt och reall�ne�kningar. 1970-1990 stod reall�neutvecklingen stilla. Sedan dess har vi haft i stort sett lika god utveckling som p� 50- och 60-talen.

1980 markerar mitten p� den period som det gick som s�mst. Detta har, ska p�pekas, m�nga olika f�rklaringar. Sverige har reformerat och liberaliserat ekonomin p� m�nga omr�den. Men det �r sv�rt att f�rmedla intrycket att 1980 var landets mest idylliska period.

Detta illustrerar �terigen min huvudpo�ng - det �r niv�erna p� inkomst, inte f�rdelningen, som �r det viktigaste. Under guld�ren och �ven de tv� senaste decennierna �kade alla inkomster snabbt �ven om det finns skillnader. B�ttre det �n att alla inkomster �r j�mna och st�r stilla.

14/12/2011 1:41:52 pm
"Eurons problem �r politisk inblandning." Idag skriver jag om den ekonomisk-politiska turbulensen i Europa och kopplingen till olika valutafr�gor. Eurona problem �r inte att den �r internationell utan att politiska beslut har underminerat flera fundament.

L�s artikeln h�r - >

14/12/2011 12:01:33 pm
Nu i n�tbokhandlar! Nu finns Skuggan och det mystiska dokumentet att k�pa i en rad bokhandlar p� n�tet - Adlibris, Bokus och Bokia.

12/12/2011 8:52:33 am
Thatcher igen. I g�rdagens Agenda medverkade jag i ett reportage om Margaret Thatcher med anledning av den kommande filmen (kommer ca en kvart in i programmet). Klippen �r lovande, filmen ska bli intressant att se - inte minst f�r att Meryl Streep �r s� skicklig. F�r den som undrar p�ekade jag s�kert fem g�nger i intervjun att jag absolut inte delar det st�d hon gav till ex-diktatorn Pinochet efter sin tid som premi�rminister. Men det togs f�rst�s inte med. Reportaget blev dock bra.

Se programmet h�r - >

09/12/2011 1:45:01 pm
Best�ll h�r! Nya boken, som beskrivs nedan, �r som bekant p� v�g ut i bokhandeln. Tills den har n�tt fram kan den best�llas h�r.

08/12/2011 9:16:19 am
Ny bok: Skuggan och det mystiska dokumentet. S� var den �ntligen h�r - min nya bok! Kom fr�n tryck ig�r, ska inom kort finnas i en bokhandel (fysisk eller webb) n�ra dig.

Boken �r ett modernt, internationellt och sp�nnande mysterium f�r barn (ca 7-13 �rs �lder). D�r finns inspirerande karakt�rer - som huvudpersonen Nike Athena, en initiativrik tjej - och budskap f�r eftertanke.

Boken �r fantastiskt illustrerad av Fanny M Bystedt och utgiven av mitt familjef�rlag Yaaa. Den inneh�ller allt som jag har saknat efter att ha l�st mycket f�r v�ra barn. H�r �r baksidestexten:

En skugga med ett hemligt dokument hotar stj�la farbror Andreis livsverk Futura. NA och Nico f�r i uppdrag att ta tillbaka dokumentet. Det blir en jakt som tar dem �ver stora delar av Europa - med flyg, t�g, h�st och bil. Mycket avg�rs av deras snabbt�nkthet, mod och ov�ntad hj�lp. Kan de n� nyckeln som sitter fast i antennen h�gst upp p� den m�rkliga byggnaden? Kan de ta sig ur insp�rrningen p� slottet? Kan de r�dda Futura?

"Ett v�lkommet tillskott f�r alla bok�lskare i mellan�ldern. Det �r sp�nnande och h�rligt att historien f�rdas s� l�tt och s� l�ngt, geografiskt och i fantasin. Som f�r�lder gillar jag s�rskilt det budskap jag l�ser mellan raderna: Ingenting �r om�jligt. St� upp f�r din r�tt. Du kan bli vad du vill och hela v�rlden �r din."
Eva Bofride, redakt�r, Gotlands Tidningar

"Barn beh�ver vaccineras. Den h�r boken ger ett grundskydd mot d�liga id�er."
Johan Hakelius, kolumnist, Aftonbladet

07/12/2011 12:47:33 pm
Moderat m�tesvecka. Denna vecka �r relativt m�testung, med tonvikt p� Riksdagen och Moderaterna i Stockholms l�n. I det sistn�mnda �r det, ut�ver styrelse, fr�mst politikutveckling. Jag h�ller som bekant i detta och gruppens arbete ska nu f�rankras i olika kretsar. Vi kan gl�djas �t att Moderaterna enligt SCB idag har 44 procents st�d i Stockholms l�n. Men det �r valet som g�ller!

I Riksdagen �r aktiviteten nu h�g, men en h�ndelse �verskuggar andra f�r oss i Skatteutskottet denna vecka. EU-kommissionen har kommit med sin inriktning avseende nya momsregler inom EU. Finns mycket bra d�r, men de v�grar l�ta svenska ideella f�reningar forts�tta vara momsbefriade. P� den punkten kan man bara inst�mma i Johan Inger�s ledare i SvD.

Sista ordet �r dock inte sagt. Vi kommer att forts�tta k�mpa f�r denna skattebefrielse. H�r har vi en total enighet bland Riksdagens partier, vilket ger st�rre kraft.

06/12/2011 1:44:24 pm
"Tv�ngsprivatisera?" Idag rapporterar Ekot att "privata bolag inom �ldreomsorgen kan bli tv�ng". I debatt med mig i Riksdagen f�r tv� veckor sedan talade V�nsterpartiets Jacob Johnsson om f�rslaget att "tv�ngsprivatisera" �ldreomsorgen. Ekot och V�nsterpartiet delar uppenbarligen verklighetsbild.

I sj�lva verket �r det s� - vilket jag ocks� p�pekade i debatten - att f�rslaget handlar om n�got helt annat. Avsikten �r att alla �ldre ska f� v�lja n�got annat �n de kommunala leverant�rerna, oavsett var de bor. Kommuner ska inte f� f�rbjuda valfriheten.

Inte tv�ng utan valfrihet. Lite annat.

01/12/2011 3:06:44 pm
Anf�randen p� Youtube. Nu finns mina tv� senaste anf�randen i Riksdagen p� Youtube. V�rldens b�sta v�lf�rdssamh�lle finns h�r. Och Nej till EU-skatt h�r.

30/11/2011 9:04:41 pm
Ingen skatt p� finansiella transaktioner. Riksdagen r�stade s�ledes idag nej i subsidiaritetspr�vningen av f�rslaget om EU-skatt p� finansiella transaktioner. Jag f�retr�dde hela Alliansen i debatten och h�ll detta anf�rande.

29/11/2011 8:38:59 am
Knapptryckarkompani? Anne-Marie P�lsson har kommit med en bok med denna titel. Jag har inte l�st den �nnu, men delar av den refereras ju flitigt i media nu. Jag tillfr�gades om att diskutera den med henne i TV4 idag, men fick tacka nej av praktiska orsaker. Sj�lvklart reser hon relevanta fr�gor om den lagstiftande f�rsamlingens roll.

Jag har inte varit riksdagsledamot samtidigt som P�lsson och kan d�rf�r inte s�ga n�got om hur det var p� hennes tid. F�rra mandatperioden hade regeringen majoritet, vilket naturligtvis g�r att Riksdagens roll blir mindre aktiv. Denna mandatperiod �r det mycket som avg�rs av skickligt fotarbete i utskotten.

Den stora fr�ga som m�nga n�mner, huruvida ledam�terna ska f� r�sta som de vill, �r intressant. V�r parlamentarism bygger p� partie, som s�ker v�ljarnas f�rtroende, och som sedan bildar regering. Den m�ste s�kra st�d f�r sin politik - vilket sj�lvklart inneb�r att ledam�terna ska r�sta p� partilinjen.

Men �r det d� om�jligt att p�verka? Absolut inte. Fast man f�r f�rst�s p�verka p� f�rhand, hur ett aktuellt f�rslag utformas. D� kr�vs id�er, strategi, envishet och fakta. Jag misst�nker ibland att de som anser att man inte kan p�verka i Riksdagen helt enkelt har misslyckats p� n�gon av dessa punkter. D� �r det inget systemfel direkt.

P�lsson fokuserar s�kert p� annat i boken, men media skriver om hur Moderaterna �r toppstyrt. Och visst, det parti d�r inte partiledningen har en vilja de vill ha st�d f�r kommer inte att utvecklas v�l. Men jag har sj�lv aldrig m�rkt av det auktorit�ra det skrivs om. Det �r enligt min mening h�gt i tak i den interna debatten.

25/11/2011 1:27:28 pm
Nedr�kning! Om tio dagar kommer den f�rsta boken ut p� Yaaa F�rlag. Av min penna, men i f�r mig helt ny genre. Och den �r s� snygg, s� snygg!

25/11/2011 1:22:39 pm
Nyhetsbrev. Nummer 20 detta �r, f�r att vara exakt. Kan l�sas h�r.

25/11/2011 9:05:09 am
"Hall� d�r..." H�r intervjuas jag om mitt kapitel i Axess antologi om den nya borgerligheten.

25/11/2011 8:44:31 am
En allsm�ktig stat? I Svenska Dagbladet idag skriver H�kan Juholt om fyra utmaningar hans parti vill ta sig an. Artikeln, och dess beskrivning av verklighet och v�rderingar, �r faktiskt intressant.

Den inleds med hur hemskt det �r idag, d� "�ldre blir beroende av sina barn" och "barn blir beroende av sina f�r�ldrar" f�r att "politiken har avsagt sig ansvaret". L�s detta noga igen. Egentligen har "politiken", allts� staten, allt ansvar f�r barn och �ldre, men nu �r det s� illa att den inte tar allt ansvar utan andra - som barnens f�r�ldrar - m�ste ta en del.

Detta �r intressant b�de mot bakgrund av Hans Zetterbergs beskrivning av totalsamh�llet och Berggren/Tr�g�rdhs beskrivning av hur svensken har l�tit staten ta �ver �ven sociala relationer. Staten till�ts v�xa s� mycket i ansvar och omf�ng att vi till och med avvecklade relationerna mellan m�nniskor - ingen skulle vara beroende av n�gon annan.

Men d� finns en tanke som m�ste lyftas fram: Kan man inte vara beroende av staten? Ifall den avskaffar alla andra beroenden och relationer, och tar allt ansvar - fr�n barn till �ldre - blir vi d� inte alla beroende av staten? Jo, s� �r det sj�lvklart.

I ett samh�lle d�r staten �r avgr�nsad kommer m�nniskor att ha m�nga olika frivilliga relationer. Sverige har utvecklats till mer av ett samh�lle d�r vi har en m�ngfald, d�r vi b�r mer eget ansvar, och d�r f�rre sitter i statens kn�. Fler kan st� p� egna ben. Det �r korrekt beskrivet. Men �r det f�rkastligt? �r det n�gon som idag vill ha en allsm�ktig stat?

24/11/2011 8:22:03 am
Skatter i Sk�nemedier. H�rom dagens skrev jag med Fredrik Axelsson, gruppledare (M) i Kristianstad, i Kristianstads-Bladet, om v�gvalen i skattepolitiken. Idag skriver jag med Peter Danielsson, KSO i Helsingborg (M), i Helsingborgs Dagblad, om v�r ambition att forts�tta s�nka skatter. I min roll i detta utskott har jag ett s�rskilt ansvar f�r att n� ut i Sk�ne. Och det g�r vi ju alltmer.

23/11/2011 9:05:26 pm
V�rldens b�sta v�lf�rdssamh�lle. I dagens riksdagsdebatt om Budgetpropositionen �gnade jag mitt anf�rande �t att f�rklara varf�r det �r v�lf�rdsreformer och fortsatt s�nkta skatter som kan skapa v�rldens b�sta v�lf�rd. Den retoriskt intresserade kan med f�rdel bl�ddra ned till replikskiftena, i synnerhet till debatten med Peter Persson (S). Uppiggande.

Se anf�randet h�r - >

22/11/2011 1:02:48 pm
EU-skatter - nej, nej, nej. Successivt kommer nu f�rslag fr�n EU - formellt kommissionen - om att EU:s budget ska finansieras med egna EU-skatter. Skatt p� finansiella transaktioner och en andel av momsen ligger nu p� bordet. Men det viktiga �r inte prim�rt vilka skattebaser som avses anv�ndas utan beskattningen i sig.

Ett s�dant steg �r politiskt/institutionellt, n�ra konstitutionellt. EU skulle frikoppla sin finansiering fr�n medlemsstaternas upppfattningar och beslut i h�g grad. Ett s�dant steg m�ste ju bygga p� att EU har stor legitimitet hos medborgarna och att dessa kan ut�va demokratisk kontroll �ver budgeten. Om det nu inte var s� f�rr, har EU:s legitimitet verkligen �kat p� senare tid?

Svaret �r uppenbart nej. Det finns inget som skulle motivera ett s�dant steg nu. De ekonomiska argumenten f�r detta framst�r som svepsk�l. (M�nga ekonomiska argument talar naturligtvis framf�r allt emot att EU ska kunna ta ut skatter.)

Jag ansvarar som bekant f�r dessa fr�gor i Moderaterna i Riksdagen. Regeringen s�ger nej till EU-skatter och vi anser att detta strider mot subsidiaritetsprincipen. Vad vi g�r r�kar vara viktigt - f�r det kr�vs enh�llighet i EU f�r att f� igenom det. Idag hade vi en �verl�ggning med Finansdepartementet och Finansutskottet. P� onsdag n�sta vecka �r det debatt i kammaren.

Det finns en bred enighet i Riksdagen om uppfattningen att vi ska v�rna EU-l�ndernas skattesuver�nitet. Det �r betryggande.

21/11/2011 6:08:29 am
Migration. S� h�r p� v�g genom m�rker och regn till G�vleborg och M-kollegan Lars Beckman f�r dagsbes�k med de moderata kollegorna i Skatteutskottet - just med tema globalisering och export - vill jag tipsa om viktig l�sning. The Economist har en ledare om migration och dess effekter, flera kanske lite ov�ntade och tydligt positiva. Det handlar om aff�rsn�tverk �ver v�rlden och gr�ns�verskridande f�rtroende som ger handel och investeringar. Det finns fler kineser utanf�r Kina �n fransm�n i Frankrike. Det har effekter. Och invandrare startar en fj�rdedel av alla USA:s teknologi- och ingenj�rsf�retag, trots att invandrare �r mindre �n en tiondel av befolkningen. Och s� vidare.

Upppdatering: Det blev en intressant dag, �n mer s� �n f�rv�ntat. M�ten hos landsh�vding Barbro Holmberg och med GD p� Lantm�teriet var givande. Men jag hade knappast f�rv�ntat mig att m�tet p� Cibes Lift AB pl�tsligt skulle illustrera just The Economists ledare. Men de ber�ttade att de anst�ller utrikes f�dda just f�r att ha l�ttare att komma in p� olika exportmarknader.

L�s artikeln h�r - >

20/11/2011 9:50:26 am
I SvD: St�rre stat gjorde skuldkrisen v�rre. I dagens Svenska Dagbladet skriver jag en s k Op-Ed om hur de EU-l�nder som �kade sina offentliga utgifter 2000-2010 fick l�gre tillv�xt, st�rre budgetunderskott och st�rre statsskuld. D�rtill refererar jag forskning som visar att beslutsamma neddragningar av offentliga utgifter kan leda till tillv�xt. Ytterligare underlag finns i tv� utredningar fr�n Riksdagens Utredningstj�nst, som kan l�sas h�r och h�r.

L�s artikeln h�r - >

16/11/2011 12:27:37 pm
�ldreomsorgsdebatten. Bristerna i kvaliteten i omsorgen om �ldre �r uppr�rande. Men den mediala rapporteringen f�r inte leda till f�rhastade �tg�rder. Och den b�r inte heller anv�ndas f�r billiga politiska po�ng. Kvaliteten m�ste st� i fokus och fakta m�ste grunda beslut - s� tr�kigt �r det.

Idag redovisar s�ledes SKL att medborgarna har i flera avseenden �kande tilltro till v�lf�rden. Privat v�rd drar ifr�n en offentliga ytterligare. Inom �ldreboende noteras dock en minskning, dock inte uppdelad p� privat eller offentlig.

Aftonbladet ber�ttade lite l�tt undanskymt intressanta kvalitetsm�tt fr�n Socialstyrelsens �ldreguide. Av denna framg�r att det inte finns n�gra privata �ldreboenden bland landets 20 s�msta. Bristande kvalitet kan finnas i b�de offentligt och privat driven omsorg - men s�mst �r den i den offentliga.

Detta m� vara fakta som inte kommer fram, f�r att de inte passar i bilden privat-vinst-problem. Men de �r fakta.

Sj�lv �r jag �vertygad om, som jag utvecklade i en artikel h�rom dagen, att mer makt m�ste g� till de �ldre. N�r vi gick fr�n upphandlingar till eget val - fr�n LOU till LOV - inom v�rden �kade kvaliteten och tillg�ngligheten. Precis det beh�vs ocks� i �ldreomsorgen. Passande nog har jag och Johan Hultberg lagt en motion i Riksdagen om detta.

16/11/2011 8:24:05 am
RUT-utredningen. I g�rdagens Financial Times h�nvisade jag till en utredning av Riksdagens Utredningstj�nst, som jag hade best�llt. Utredningen kan laddas ned h�r.

15/11/2011 9:38:17 am
Me in Financial Times: "Disturbing for Defenders of Keynesian Stimulus". Today, the Financial Times publishes a Letter by me regarding a new study. 24 out of 27 EU countries increased their public expenditure during the last decade. Sweden is one of the exceptions. The countries that increased public expenditure the most, also had lower growth, bigger deficits and increased public debt. By contrast, the countries that did not, have managed the crisis quite well.

Read it here - >

11/11/2011 3:26:43 pm
Mer makt �t den enskilde i �ldreomsorgen. Jag skriver f�r Politikerbloggen, aprop� de problem som har rapporterats i media p� senare tid, om betydelsen f�r kvaliteten av att den enskilde f�r mer valfrihet.

L�s artikeln h�r - >

09/11/2011 2:27:01 pm
Basta?! N�gon p�pekade att Italien �r som en rik och slarvig man som konsumerar f�r fullt men uppt�cker att han har gl�mt betalkortet n�gonstans. Allts� ett i grunden rikt land men med pengarna p� fel st�lle. Det ligger mycket i att Italien inte �r ett till Grekland. Statsskulden �r v�ldigt h�g, men det privata sparandet �r l�ngt st�rre �n i de flesta l�nder. Samtidigt �r tillv�xten en av Europas svagaste och det politiska ledarskapet i fullst�ndigt f�rfall. Det sistn�mnda �r grundorsaken till att r�ntan idag har stigit till f�r Italien oh�llbara niv�er.

Silvio Berlusconi �r - om man f�r ett �gonblick hoppar �ver hans privata eskapader - fr�mst de f�rlorade tillf�llenas politiker. Till skillnad fr�n alla sina f�retr�dare b�de vann och beh�ll han regeringsmakten l�nge. I det sista valet fick han rentav en v�ldigt bred majoritet. Men av detta blev mycket lite, f�rutom vissa liberaliseringar av arbetsmarknaden under tidigt 2000-tal. Med all den f�rm�ga han otvivelaktigt besitter - fr�n sm� aff�rsprojekt p� gatorna som barn till Italiens rikaste - anv�nde han intet till reformer.

F�r n�gra �r sedan talade jag p� en konferens i Rom och Berlusconi talade under middagen. Jag gav honom min bok "The Guide to Reform" och han understr�k att han lovade att l�sa den. Jag tvivlar p� att s� blev fallet.

08/11/2011 1:05:57 pm
"Social Justice" - Sweden Number Three in the OECD. In a new publication from the Bertelsmann Stiftung, 31 OECD countries are studied regarding their degree of "social justice". They look at factors like access to education, relative poverty, labour market inclusion and health. Sweden comes out as number three in the non weighted summary (four in the weighted one). Northern Europe in general stands out as the most socially just part of the OECD. But still Sweden has some challenges in the labour market, such as fighting youth unemployment. True, there is a need for further reform.

Read the publication here (pdf) - >

08/11/2011 12:11:38 am
"Euron har hindrat handelskrig." I dagens Sydsvenska Dagbladet replikerar jag p� Nils Lundgrens debattartikel ig�r om euron och skuldkrisen.

Fil Dr Andreas Bergh skriver ocks� i �mnet och p�st�r i likhet med undertecknad att man b�r tala om skuldkris, inte eurokris.

07/11/2011 9:27:11 pm
Ny satsning: Yaaa F�rlag. S� lanseras ett nytt bokf�rlag, med mig som �gare. Om ett par veckor kommer den f�rsta boken. Den r�kar ha mig som f�rfattare, men i en genre jag aldrig f�rr har varit i n�rheten av. Hoppas nyfikenhet d�rmed v�cks!

F�rlagsnamnet? Sista bokstaven i mina familjemedlemmars namn. Det �r ett familjef�rlag...

Bes�k f�rlagets webb h�r - >

02/11/2011 6:35:08 pm
Skatterna och orden. I Dagens Industri idag kritiserar Eva-Lena Ahlqvist hur vi moderater anv�nder vissa termer i skattedebatten (ej p� n�tet). Hon tycker det �r fel av mig och Henrik von Sydow att likna v�r id� om grundavdrag f�r kapitalskatt med jobbskatteavdraget. Och hon tycker det �r fel att beskriva det vi str�var efter som ett skatteparadis f�r l�ginkomsttagare.

Eva-Lena har skrivit en utm�rkt bok om skatter som reder ut m�nga begrepp. Men n�r hon tycker att vi g�r fel med motiveringen att det inte lockar v�ljare kommer hon nog utanf�r sitt sakomr�de. Vi lyckas naturligtvis inte alltid finna r�tt begrepp, men man vill ju beskriva f�rslag s� folk f�rst�r.

Att likna tv� grundavdrag vid varandra kan inte vara helt fel. Och de flesta associerar nog inte skatteparadis med fusk utan med l�ga skatter. Men om det kan man tvista och Eva-Lenas r�d �r v�lkomna.

02/11/2011 6:03:30 pm
Juholt i Expressen. Jag t�nkte replikera p� H�kan Juholt, som skriver i dagens Expressen om bidragsberoende. N�gon annan hann dock f�re, men h�r nedan �r min replik f�r den intresserade.

Juholts bidragsf�lla

Antingen utg�r man fr�n att drivkrafter - incitament - har betydelse f�r m�nniskors agerande eller inte. Enligt min mening �r bel�ggen starka f�r att drivkrafter betyder mycket. Ifall staten l�gger h�g skatt p� arbete och inf�r omfattande bidrag till den som inte arbetar kommer arbete att motverkas till f�rm�n f�r bidragsberoende.

H�kan Juholt lyckas i Expressen (2/11) med konststycket att b�de f�retr�da en politik f�r mer bidrag med att kritisera bidragsberoende. Han vill g�ra arbete mer l�nsamt f�r den som f�r f�rs�rjningsst�d men samtidigt h�ja ers�ttningarna i socialf�rs�kringarna. Det �r en politik som inte h�nger ihop intellektuellt.

Det utanf�rskap som v�xte fram under decennier �r ett mycket stort samh�llsproblem, i h�g grad skapat av v�ra egna system och politik. Ist�llet f�r att h�lla arbetsmarknaden �ppen f�r alla och l�ta arbete vara l�nsamt f�rdes en bidragspolitik. Det �r den v�gen Sverige nu, till Socialdemokraternas massiva motst�nd, har brutit med.

Trots finanskris och recession �r nu 200 000 fler i arbete �n 2006. Utanf�rskapet minskar; h�lften s� m�nga �r sjukskrivna h�lften s� l�nge nu. Men det kr�vs mer - fr�mst f�r dem som st�r l�ngst bort fr�n egen f�rs�rjning. Trots jobbskatteavdrag och bidragsreformer �r arbete inte tillr�ckligt l�nsamt.

F�r den som har f�rs�rjningsst�d kan marginaleffekten vara h�gre �n 100 procent. Man f�rlorar p� att g� fr�n bidrag till arbete. D�rf�r �r ytterligare jobbskatteavdrag viktigt, men ocks� en bidragsreform. I Budgetpropositionen f�r 2012 tas steg mot en s�dan. I utformningen finns l�nder att l�ra av, som Nederl�nderna.

Den b�sta sociala insatsen �r ett jobb. D�rf�r �r en reform av f�rs�rjningsst�det som g�r arbete och �ven sparande mer l�nsamt av stor social betydelse. Och det �r inte fel om den h�nger ihop med en politik f�r arbete ocks� i �vrigt.

Johnny Munkhammar
Riksdagsledamot (M)

01/11/2011 7:12:14 pm
Ja eller nej till r�ddning. Att utlysa en folkomr�stning �r alltid ett s�tt f�r det politiska ledarskapet att avst� fr�n ansvar. Hur folket �n r�star s� �r det ju folket som har valt, utfallet kan inte skyllas p� en regering. Hur grekerna ska fomulera alternativen i sin folkomr�stning om det senaste r�ddningspaketet �r mig veterligen �nnu oklart. Men s� dramatisk som situationen �r l�r ett nej f� stora konsekvenser. Inte f�r att paketet i sig b�r p� n�gon uth�llig l�sning - det �r m�jligen ett steg p� v�gen. Men ett nej skulle rimligen direkt inneb�ra att grekerna f�r st�lla in betalningarna. Det finns ingen chans att de kan m�kta med r�ntorna p� den nuvarande statsskulden. S� har ju ocks� marknaderna reagerat v�ldigt negativt. Grekland fuskade med statistiken f�r att ta sig in i euron, fortsatte missk�ta sig och h�r �r resultatet. Att de inte borde ha varit med i euron �r en sak men att f�resl� att de ska l�mna �r en annan. Det skulle f� omfattande konsekvenser f�r dem - mindre f�r de 16 andra eurol�nderna. Det europeiska banksystemet har, i synnerhet i l�nder som Frankrike, redan stora problem. Hur det �n g�r blir det dramatik. Och hur det �n g�r p�verkas vi ocks�.

31/10/2011 9:39:42 pm
Den borgerliga eran och v�lf�rden. I dagarna kom en ny antologi ut p� Axess, med titeln Den nya borgerligheten. Den baseras p� ett seminarium som h�lls p� Engelsbergs bruk i v�ras och s�ndes p� Axess TV. Vi talare fick m�jlighet att skriva kapitel baserade p� v�ra anf�randen, vilket jag ocks� gjorde.

Mitt kapitel utg�r fr�n de stora id�f�rskjutningarna under 1900-talet med fokus p� de stora segrarna f�r frihetliga id�er de senaste decennierna. Detta f�r jag vidare till svensk borgerlighet och v�lf�rden, som kan st� inf�r en stor revolution om vi kan f�rm� t�nka nytt och v�gar reformera.

30/10/2011 7:25:33 am
"Fr�n l�nesamh�lle till �garsamh�lle." Jag har l�nge varit anh�ngare av id�n om �garsamh�lle. Det �r p� m�nga s�tt motsatsen till det socialistiska, d�r staten �ger och best�mmer det mesta. I ett �garsamh�lle har m�nniskor egna resurser som ger sj�lvst�ndighet, frihet och trygghet. Thomas G�r skriver klokt om det i Svenska Dagbladet aprop� just att min och Henrik von Sydows motion i �mnet bif�lls p� M-st�mman.

Jag vill dock kort n�mna att kritiken p� slutet mot den s k fondskatten bygger p� ett missf�rst�nd. Det handlar bara om en justering av formen f�r beskattning som f�ljd av ett EU-direktiv, men beskattningen av �gare av fondandelar kommer inte att �ka.

25/10/2011 8:57:05 am
Historieskrivning. Det har uppst�tt debatt om politik och historia med anledning av Moderaternas nya id�program. P� Twitter har en m�ngd ironiska p�st�enden om moderata insatser historiskt str�mmat fram - m�nga mycket roliga. Allt har sin upprinnelse i detta citat fr�n id�programmet:

"Vi m�nniskor har en stark k�nsla f�r r�ttvisa. Or�ttvisor uppr�r oss ofta djupt. Kampen f�r r�ttvisa har ocks� historiskt varit en stark drivkraft f�r r�str�tt, mot apartheid, f�r j�mst�lldhet, mot diskriminering och f�r r�ttsstat. F�r Moderaterna �r r�ttviseperspektivet st�ndigt n�rvarande. En viktig utg�ngspunkt �r att alla ska kunna utveckla sina liv oavsett bakgrund."

H�r st�r ju ingenting om Moderaternas roll i n�gon av dessa viktiga historiska fr�gor. Allt prat om att det h�r skulle finnas en omskrivning eller rentav f�rfalskning av historien �r bara p�hitt. Att n�gra vill flytta debattens fokus fr�n sig sj�lva kan s�kert vara en orsak. Men l�t mig �nd� s�ga n�got om det historiska.

Politik handlar v�ldigt mycket om hur man ser p� verkligheten. N�gra exempel: Tror man att f�retagande ger jobb och tillv�xt eller tror man att f�retagare �r utsugande egoister som bara f�rst�r? Tror man att drivkrafter spelar roll f�r hur vi beter oss eller inte? Tror man att v�lf�rd utvecklas v�l av entrepren�rskap och valfrihet eller ska vi ha offentliga monopol? I detta �r synen p� historien en komponent, liksom partiernas roll i denna.

Alla svenska partier har utvecklats och f�r�ndrats det senaste seklet. Kanske mest av allt Moderaterna. Sj�lv har jag inte mycket till �vers f�r en rad st�ndpunkter hos den gamla h�gern. En sak ska dock konstateras, och det �r att den allm�nna r�str�tten genomf�rdes av statsministern och h�gerledaren Arvid Lindman. Detta drevs p� av liberaler och socialdemokrater, men i slut�ndan r�stade faktiskt Karl Staaff och Hjalmar Branting nej. Historien har sina nyanser i detta avseende.

Socialdemokraternas indignerade ton om historieskrivning �r r�tt komisk. Som vi har f�tt l�ra oss i statstelevision och politiskt styrda l�rob�cker i skolan, samt av politiserade myndigheter, har ju socialdemokratin st�tt f�r allt gott sedan Jesus gick p� v�r jord. Deras arrogans om sin egen f�rtr�fflighet - grundad p� att de tror p� sina egna myter - har ofta varit rent outh�rdlig.

D� vet vi �nd� att mycket av det som gjorde Sverige rikt drevs igenom av finansminister Gripenstedt innan Socialdemokraterna ens existerade. Allm�n folkskola - det enskilt viktigaste f�r att ge j�mna ut livschanser - likas�. Och vi vet att v�r historiska dikesk�rning ned i socialism fr�n mitten av 1960-talet och tv� decennier fram�t stod Socialdemokraterna f�r.

Det finns ju inte en politisk memoar som inte f�rs�ker l�gga historiska skeenden till r�tta. Det �r ju en del av ett demokratiskt samtal med olika syns�tt. Att d� l�tsas vara uppr�rd �ver s�dant blir lite f�nigt. S�rskilt som att det i detta fall inte ens fanns grund f�r det.

24/10/2011 10:15:09 am
Nya Moderaterna och allm�nintresset. Det finns en rad missf�rst�nd om vad f�rnyelsen av Moderaterna inneb�r. Det vanligaste handlar om att alltihop handlar om att bli "sosse light". Detta �r felaktigt - f�r�ndringen handlar mest om att fokusera p� sakfr�gor som medborgarna anser relevanta, om tonl�ge och om �kad trov�rdighet i den ekonomiska politiken.

Sedan ska det s�gas att detta parti, f�r den som l�ser p�, har varit i f�rnyelse l�nge. Kanske G�sta Bohman markerade den f�rsta tydliga v�gen, men mycket kom ju �ven under Carl Bildt. Partiet blev mer f�r�ndringsben�get, bejakade internationell �ppenhet, visade st�rre nyfikenhet p� framtiden och dess teknik - med mera.

L�nge dr�jde sp�r av det gamla, som ett intryck hos medborgarna av �verhetsparti och �ven �lderdomliga st�llningstaganden i toleransfr�gor. Moderaterna upplevs idag som ett parti som f�rst�r medborgarnas vardag och st�r tydligt f�r �ppna gr�nser och tolerans. Detta �r v�ldigt viktigt.

Reaktionerna p� betoningen av allm�nintresse snarare �n s�rintressen �r f�rv�nande. Att str�va efter detta �r ett av en regerings fr�msta kvalitetstecken. "Rent-seeking" och m�nga politikers vilja att n� makten genom att k�pa s�rintressen �r ett stort och vanligt problem. Se hur det l�nge var i Sverige med Socialdemokraterna och LO.

Med detta inte sagt att Moderaterna inte st�r inf�r utmaningar. Det �r mycket sv�rt att b�de regera och att orka utveckla nya id�er. D�r beh�vs st�ndigt ny input och det m�ste ses som v�lkommet att olika akt�rer driver p�.

23/10/2011 9:21:35 am
"Reformer f�r privat sparande nu moderat politik." Under denna rubrik skriver Henrik von Sydow och jag om vad det inneb�r att Moderaterna har st�llt sig bakom reformer f�r att underl�tta f�r alla att bygga upp en ekonomisk buffert.

L�s artikeln h�r - >

21/10/2011 10:11:25 pm
Bifall till reformer f�r ekonomisk buffert. Idag bif�ll en enig moderat partist�mma min och Henrik von Sydows motion om reformer f�r att alla ska kunna spara ihop en ekonomisk buffert. Det �r ett bra och viktigt beslut, som inneb�r att partistyrelsen har ett uppdrag fr�n st�mman att komma med f�rslag till reformer.

De flesta svenskar har mycket begr�nsade beparingar, trots internationellt h�ga inkomster. Men det genomsnittliga hush�llet har l�n som motsvarar 170 procent av deras �rsinkomst. Det beror p� att vi fr�mjar l�nande men motverkar sparande. Nu ska Moderaterna utveckla reformer f�r att �ndra p� dteta.

Det ska l�na sig att arbeta och �ven att spara och investera en del av sin inkomst. Personer som har en ekonomisk buffert k�nner st�rre frihet och trygghet - och �r mindre beroende av det offentliga. Med en ekonomisk buffert kan fler v�ga starta f�retag eller byta jobb. Samh�llet kan bli mer dynamiskt.

I motionen finns n�gra f�rslag till reformer, med inriktning p� l�g- och medelinkomsttagare. Utformningen kan g�ras p� olika s�tt, och det �r vad vi nu ska arbeta vidare med.

H�r och h�r har vi tidigare argumenterat f�r id�n.

L�s motionen (nummer 5, pdf) - >

19/10/2011 9:18:31 pm
"Tvingas"? Socialdemokraterna f�resl�r som bekant en h�jning av inkomstskatterna i Sverige, vilket skulle inneb�ra att de h�gsta marginalskatterna i EU blir �nnu h�gre. Deras argument �r kreativt, f�r man s�ga:

"I de riktigt h�ga inkomstskikten �r det tv�rtom troligt att s�nkt skatt p� arbete f�r den rakt motsatta effekten, det vill s�ga ett minskat arbetsutbud. ... Av det f�ljer ocks� att h�jd skatt p� de allra h�gsta inkomsterna faktiskt kan stimulera till mer arbete eftersom l�nen efter skatt sjunker och tvingar skattebetalaren att arbeta mer f�r att bevara sin standard."

Id�n �r allts� att beskatta folk s� mycket att de m�ste arbeta mer f�r att inte f� en s�mre levnadsstandard. Lockande alternativ?

19/10/2011 9:12:28 pm
"Sveriges framtid i en kr�vande omv�rld." Idag presenterades en rapport om den moderata ekonomiska politiken som �r framtagen av en grupp med bl a Anders Borg och undertecknad. Den inneh�ller en analys av det ekonomiska l�get, �ven p� l�ngre sikt, och reformbehovet - och ett antal nya f�rslag.

L�s rapporten h�r - >

19/10/2011 8:32:31 am
Partist�mma! P� torsdag inleds Moderaternas partist�mma, denna g�ng i �rebro. L�r bli en intressant tillst�llning med viktiga diskussioner och v�gval. Vi ska diskutera s�v�l nytt id�program som kommunalpolitiskt program - och utrikespolitiskt dito, samt ekonomisk politik. Min medverkan kommer att fokuseras till det senare omr�det.

I det sammanhanget vill jag g�rna lyfta fram min och Henrik von Sydows motion om reformer f�r att alla ska kunna bygga upp en egen ekonomisk buffert. I en tid d� skuldkrisen skapar stor oro i v�rldsekonomin �r det viktigt med b�de privata och offentliga finanser i god ordning. Idag har svenska hush�ll i genomsnitt l�n som uppg�r till 170 procent av en �rsinkomst - och v�ldigt begr�nsade besparingar.

Detta �r delvis ett resultat av att v�ra system gynnar l�nande och missgynnar sparande. Alliansen har dock gjort mycket vid makten f�r att underl�tta sparande, som jobbskatteavdrag och kommande investeringssparkonto. Detta kan f�rv�ntas �ka sparandet. Men mer kan beh�vas. Henrik och jag �r inte l�sta vid de exakta metoderna. Men det �r viktigt att reformerna fr�mst inriktas mot p� personer med l�g eller medelh�g inkomst.

M�nniskor som har besparingar upplever b�de st�rre trygghet och frihet. Man blir mindre beroende av offentliga system vid kriser. Det �r h�gst prioriterat att forts�tta s�nka inkomstskatterna f�r alla. Men det vore inte fel om fler sparade mer av sina �kade inkomster. S� bygger vi ett samh�lle av mer sj�lvst�ndiga medborgare.

V�r motion �r nummer 6. Den har st�d av Stockholms stad och l�n samt Hallands l�n. Partistyrelsen f�resl�r avslag. Vi kommer att argumentera f�r motionen p� st�mman. S� f�r vi se.

L�s mer om st�mman h�r - >

17/10/2011 8:16:10 pm
Sk�rg�rden. �r intervjuad i senaste numret av Tidningen Sk�rg�rden aprop� min och Eliza Rozskowska �bergs motion till Riksdagen om att utv�rdera den nya lagen om sj�fylleri. Jag f�rsvarar frihet, ansvar och sunt f�rnuft i sj�livet - inte fler pekpinnar.

L�s artikeln h�r - >

14/10/2011 8:30:36 am
I DI: Sverige beh�ver sunda finanser - inte euroobligationer. T�nk tanken att alla EU-l�nder pl�tsligt f�r l�na till samma r�nta, greker s�v�l som tyskar. Oavsett hur illa man hanterar sina statsfinanser f�r man allts� samma r�nta som de som sk�ter sig b�st. Skulle n�gon d� str�va efter ordning i statsfinanserna? Det fr�gar Anna Kinberg Batra, ordf�rande i finansutskottet (M), och jag i en debattartikel idag i Dagens Industri. Den utg�r delvis fr�n en ny utredning av Riksdagens Utredningstj�nst i �mnet.

I vanlig ordning dr�jer det innan debattartikeln kommer ut p� n�tet. Men h�r �r utredningen fr�n RUT i sin helhet.

Uppdatering: H�r �r l�nk till artikeln.

13/10/2011 2:18:23 pm
Id�utveckling. M�ndag till onsdag denna vecka tillbringade jag p� Fritt N�ringslivs h�stkonferens utanf�r London. Ett digert program med intressanta talare - och s� jag sj�lv d� - som bland annat handlade om ekonomisk-politiskt reformbehov, internationella l�rdomar, innovationskraft och migration. L�rorikt, och som alltid har de mer informella m�tena och samtalen stor betydelse. M�nga goda v�nner fr�n politik, n�ringsliv och media medverkade. Viktigt att lyfta perspektiven och ta del av id�er fr�n olika h�ll.

07/10/2011 9:23:05 am
M�nskliga innovationer. I en kolumn i Metro g�r optimisten Johan Norberg v�lkommen comeback. Han po�ngterar att trots att vi nu �r sju miljarder m�nniskor p� jorden s� har vi aldrig haft det s� bra. Kan vara v�rt att ha i �tanke i dessa kristider.

Att det kan bli s� �r en f�ljd av m�nsklig kreativitet, av vilja att f�rb�ttra och uppt�cka. Precis det som Steve Jobs var s� m�sterlig p�. Hans f�r tidiga bortg�ng b�r p�minna oss om att forts�tta vara nyfikna och t�nka nytt. Inte minst p� h�lsans omr�de.

Intressant text h�r om Jobs.

05/10/2011 8:36:30 am
Motioner. Som riksdagsledamot har man m�nga olika v�gar att p�verka politiken - som arbetsgrupper, utskottsarbete, partist�mmor, informella initiativ, med mera. Ett av de mer formella s�tten �r att skriva motioner under den allm�nna motionstid som just avslutades. I stort sett alla motioner avsl�s dock, s� de m�ste nog ofta kompletteras med ytterligare arbete f�r att n� inflytande. F�rvisso kan de ocks� bidra i den allm�nna debatten. I goda fall tj�nar motioner ocks� som f�rdjupning av id�er som sedan kan utvecklas vidare. Detta �r har jag l�mnat in sju motioner.

L�s motionerna h�r - >

30/09/2011 1:21:15 pm
Hipp Hipp Hurra! Denna blogg fyller sju �r idag. 3338 inl�gg har det blivit. Och den samlar m�ngder med artiklar, rapporter, filmer, b�cker tal och kommentarer fr�n dessa �r. En normal m�nad n�s bloggen av cirka 100 000 "hits", 20 000 bes�k och 4000 unika bes�kare. St�r sig r�tt v�l �ver tid - trots �kande konkurrens fr�n andra bloggar och sociala medier.

30/09/2011 11:36:19 am
"S� f�r vi ett samh�lle med b�ttre h�lsa och v�rd." Skriver en text om att tillv�xt, forskning, internationellt utbyte och valfrihet �r avg�rande f�r att m�jligheterna till fortsatta f�rb�ttringar av h�lsa och v�rd snabbt ska f�rverkligas. Med ett f�r dagens nytaget foto till!

L�s artikeln h�r - >

30/09/2011 10:23:53 am
I Svensk Tidskrift: Sj�lvutl�mnande och kompromissl�s. Idag recenserar jag Per Ahlmarks memoarer i Svensk Tidskrift. Inneh�ller sedvanlig sk�rpa, stenh�rda omd�men, sj�lvutl�mnande tvivel, tydlig moralisk kompass - och en en blind fl�ck.

L�s recensionen h�r - >

29/09/2011 2:24:38 pm
Svenska skatter har s�nkts f�r alla. KPMG har just utkommit med en internationell j�mf�relse av inkomstskatter, framf�r allt avseende h�gre inkomster. Detta �r inte fr�mst ett debattinl�gg utan en information till de f�retag de arbetar f�r om investeringsklimatet i olika l�nder. F�r dem �r det ofta relevant om de kan attrahera h�gutbildade medarbetare.

Sverige ligger fortfarande h�gt i marginalskatt f�r h�ginkomsttagare, allts� hur mycket man betalar p� sista hundralappen. Men vi ligger bara p� plats 33 av 96 l�nder n�r man ser till hur mycket skatt en som tj�nar motsvarande 100 000 dollar om �ret betalar; 29,7 procent. I gruppen som tj�nar 300 000 dollar ligger vi dock p� plats sex, endast passerade av n�gra europeiska grannar.

Detta s�ger flera saker. F�r det f�rsta att jobbskatteavdragen - och de h�jda brytpunkterna - har s�nkt den totala skatten f�r alla. Mest i kronor totalt och i procent f�r l�ginkomsttagare. Men ocks� f�r dem med h�gre inkomster. F�r det andra att vi fortfarande ligger f�r h�gt och att ytterligare jobbskatteavdrag och h�jda brytpunkter �r viktigt.

Men det sistn�mnda understryker ocks� hur fel det vore att som Milj�partiet och Per Bolund nu f�resl�r vilja h�ja skatterna p� h�gre inkomster igen. Det �r ju effekten av deras f�rslag om avtrappat jobbskatteavdrag. Vill inte Bolund att Sverige ska vara och helst bli mer attraktivt f�r utl�ndska investeringar i kvalificerad produktion?

L�s KPMG:s rapport h�r - >

28/09/2011 12:41:01 pm
Mer skulder och l�gre tillv�xt? Till�t mig att bli lite raljant trots det allvarliga �mnet. En rad europeiska l�nder har stora ekonomiska problem, mest akut uttryckt i skuldkrisen. Prognoserna blir allt m�rkare. Det de beh�ver �r reformer f�r tillv�xt och budgetbalans.

Idag lanserade EU-kommissionen s�ledes ett f�rslag till ny skatt, p� finansiella transaktioner. Detta ber�knas minska EU:s BNP med 1,76 procent, eller 256 miljarder dollar - motsvarande hela Finlands BNP. Tillv�xten blir allts� l�gre n�r den borde bli h�gre.

Det andra f�rslag det talas s� mycket om �r eurobonds, allts� att alla eurol�nder f�r l�na till en gemensam r�nta. Grekisk skuld blandas med tysk. D� f�rsvinner alla incitament att h�lla budgetbalans.

S� det som ska l�sa skuldkrisen �r en �tg�rd som l�r �ka skulds�ttningen. Det som ska l�sa stagnationen �r en reform som s�nker tillvxten. Och s� finns det de som inte inst�mmer i att Europa beh�ver en Thatcher eller tv�...

27/09/2011 8:46:01 am
Om Thatcher. Idag har P1-Morgon s�nt ett reportage som handlar om att undertecknad och ett antal kollegor i riksdagen har angett Margaret Thatcher som f�rebild. Reportaget var ganska utf�rligt och beskrev sk�len till v�r st�ndpunkt v�l.

L�t mig �nd� utveckla n�got. Jag anser att Thatcher var en kraftfull person, en kvinna som tog sig till toppen i en gubbig milj�, som kunde genomdriva sina uppfattningar, som f�rm�dde bygga starkt st�d och bli omvald flera g�nger, som v�nde Storbritannien fr�n dekis till framg�ng, som baserade st�ndpunkter p� b�de principer och fakta.

Allt var inte bra. Jag delar inte hennes syn p� europeiskt samarbete. Hennes st�d f�r Pinochet efter sin avg�ng var f�rkastligt. Det f�rtar dock inte hennes starka sidor eller det hon utr�ttade. Idag, i skuldkrisens Europa, hade m�nga l�nder beh�vt en Thatcher med insikt och kraft att genomf�ra viktiga reformer.

Tidigare har jag skrivit om arvet efter Thatcher h�r (s. 20) och h�r.

26/09/2011 1:34:01 pm
Ekonomisk frihet och offentliga utgifter. I f�rra veckan gick Timbro ut med ett pressmeddelande d�r de, med st�d av 2011 �rs Economic Freedom of the World fr�n Fraser Institute, p�stod att den ekonomiska friheten minskar i Sverige. Den fr�msta orsaken �r, enligt indexet, att de offentliga utgifterna har �kat som andel av BNP. I �vriga kategorier sker i huvudsak f�rb�ttringar av den ekonomiska friheten.

De offentliga utgifternas andel av BNP �r en viktig aspekt p� ekonomisk frihet. Ifall de offentliga utgifterna �r 100 procent f�r medborgare och f�retag inte best�mma �ver ett enda �re. I vilken utstr�ckning politiker best�mmer �ver pengarna �r med andra ord en central indikator f�r ekonomisk frihet.

I Sverige har den ekonomiska friheten �kat kraftigt i det l�ngre perspektivet. Vi har varit ett av v�rldens mest liberaliserande l�nder i tre decennier. Detta inte minst f�r att vi har minskat offentliga utgifter - n�r m�nga andra har �kat. Se h�r.

I denna SCB-publikation finns lite mer detaljerat (sid 19) om hur de svenska offentliga utgifterna stadigt har minskat. Men vad har d�, enligt Fraser Institute och Timbro, pl�tsligt h�nt? Jo, de offentliga utgifterna �kade fr�n 50 procent av BNP �r 2008 till 53 procent �r 2009. I 2011 �rs Index �r det 2009 �rs statistik som anv�nds.

Vad h�nde 2009? Svensk BNP minskade med sex procentenheter och offentliga utgifter f�r arbetsl�shet steg. Sj�lvklart �kade de offentliga utgifterna som andel av BNP d�. Men inte som resultat av n�gon politik f�r minskad ekonomisk frihet utan av finanskris och automatiska stabilisatorer.

Av Budgetpropositionen f�r 2012 framg�r dessutom (sid 39) att de offentliga utgifterna sedan �ter b�rjade minska. De var 51 procent 2010 och ber�knas bli strax under 50 procent 2011. Enligt prognosen ska de forts�tta minska till 46,7 procent 2015. Vi �r med andra ord redan nere strax under 2008 �rs niv�, efter en tillf�llig �kning.

Man kan inte klandra Fraser Institute f�r att de inte hade tillg�ng till Budgetpropositionen f�r 2012. Men det kan finnas anledning att h�r �nd� utveckla hur situationen faktiskt ser ut. Sverige forts�tter att �ka den ekonomiska friheten.

24/09/2011 12:58:18 pm
�ren g�r. P� v�g hem i t�g fr�n vackra Mariefred genom en gnistrande klar h�stdag efter konferens och styrelse med Moderaterna i Stockholms l�n. Inte minst fokus p� politikutvecklingen �ren fram�ver, som jag ska h�lla i. Vi ska utveckla en vardagsn�ra, v�lgrundad och vision�r politik f�r ett �nnu b�ttre Stockholm.

Hemma v�ntar lite f�delsdagsfirande. F�r tv� �r sedan exakt fick jag besked om en viss �komma. Tyv�rr har den inte gett med sig utan nya behandlingar inleds p� torsdag. S� det kan bli en h�st med toppar och dalar, men f�rhoppningsvis i huvudsak en aktiv tid d�r inte behandlingen st�r s� mycket.

22/09/2011 8:28:29 am
Svensk Tidskrift. Ig�r deltog jag i 100-�rsfirandet av Svensk Tidskrift i Stockholms Stadshus. V�lbes�kt och intressant seminarium, samt trevligt mingel. En bok om 100-�ringen gavs ut och nyheten att alla artiklar fr�n tidskriften mellan 1911 och 2011 nu finns p� sajten delgavs de n�rvarande.

Arrangemanget inleddes dock med en tyst eftertanke med anledning av Per Unckels bortg�ng. En person jag hade olika professionella relationer med och vars arbete jag l�nge har f�ljt. En imponerande och inspirerande id�politiker - som �stadkom m�nga konkreta resultat. Skolpeng, grundlag, h�gskolor, forskningssatsningar �r n�gra exempel. Och s� mycket f�r Stockholm. Gunnar H�kmark skrev nog b�st om honom ig�r.

Politiken beh�ver de intellektuella, aprop� ett av �mnena p� Svensk Tidskrifts engagemang. Det �r naturligtvis positivt att det nu finns en bredare m�ngfald arenor utanf�r partierna d�r id�er utvecklas. Men �ven n�r partierna professionaliseras m�ste det finnas personer som Per Unckel d�r, som st�r f�r priniper, som analyserar verkligheten och som ser bortom det allra mest aktuella.

20/09/2011 9:21:29 pm
Budgetdebatt. Det finns naturligtvis mycket att s�ga om Budgetpropositionen och debatten, som jag f�ljde i Riksdagens kammare. L�t mig n�mna n�gra punkter, som kanske inte har tagits upp s� mycket av andra.

Os�kerheten i den internationella ekonomin �r enorm. Franska banker har snart tappat allt sitt b�rsv�rde. Grekland f�rhandlar i sista minuten f�r nya st�d. I USA l�ggs nya ofinansierade stimulanspaket fram, med en statsskuld p� 100 procent av BNP. En stor m�ngd l�nder ska strama �t sina offentliga finanser med sammantaget tusentals miljarder kronor. Och s� vidare.

H�r st�r Sverige som bekant starkt, med helt andra f�ruts�ttningar. Betydligt l�gre statsskuld och fler i arbete �n f�re finanskrisen, fortfarande tillv�xt, visst reformutrymme. Men en �ppen ekonomi byggd p� handel p�verkas. Nu �r l�ge att h�lla i de offentliga finanserna och forts�tta genomf�ra tillv�xtreformer.

Budgeten inneh�ller f�r �vrigt inte alls bara s�nkt restaurangmoms. D�r finns en rad f�rb�ttringar f�r f�retagande, satsningar p� utbildning och vissa arbetsmarknadsreformer, till exempel. Viktigt �r ocks� vad som inte finns. Det finns inte 135 miljarder i ofinansierade utgiftsl�ften av H�kan Juholt.

Tommy Waidelich understr�k att han trodde att ekonomin skulle utvecklas s�mre �n finansministern redovisade. Hur nu han kan bed�ma b�ttre �n Finansdepartementet. Han som i Agenda nyligen p� fr�ga om finanskrisen svarade "jag vet inte, jag �r ingen expert". Men om han tror att det blir v�rre l�r han ju l�gga fram en stramare S-budgetmotion. �terst�r att se!

En eloge till Milj�partiets Per Bolund, som gav ett sk�rpt och p�l�st intryck i debatten. Han gav SD:s Johnny Skalin - som milt uttryckt gav ett n�got annorlunda intryck - svar p� tal. Vilket land har n�tt h�gre tillv�xt och b�ttre statsfinanser �n Sverige med hj�lp av st�ngda gr�nser, fr�gade Bolund. En fr�ga som borde st�llas oftare.

20/09/2011 9:44:37 am
"Reformerat socialbidrag bryter utanf�rskap." Idag lyfter jag fram en del av den statsbudget som presenteras idag, som f�rtj�nar att betonas. Det handlar om hur de som lever p� f�rs�rjningsst�d (tidigare socialbidrag) ska kunna komma i arbete och egen f�rs�rjning. D� m�ste deras drivkrafter f�rb�ttras - genom jobbskatteavdrag men i synnerhet ocks� bidragsreformer. I framtiden ska inte l�ngre bidraget trappas av helt mot inkomst av arbete. D� �ppnas v�gar f�r dem som st�r l�ngt bort fr�n arbete.

L�s artikeln h�r - >

16/09/2011 8:29:38 am
"Allas v�lf�rd blir b�ttre med valfrihet." Idag publicerar Sydsvenskan en replik av mig p� en artikel av Ulla Andersson, V�nsterpartiets ekonomiska talesperson. �mnet �r v�lf�rd och valfrihet, med anledning av SNS-rapporten i �mnet.

L�s artikeln h�r - >

16/09/2011 8:15:19 am
I Europaportalen: Framtidens valuta �r sj�lvklart internationell. Debatten om v�ra monet�ra system �r f�r det mesta b�de ytlig och h�gljudd. Jag gjorde i en artikel ig�r ett f�rs�k att lyfta blicken utanf�r den vanliga boxen.

L�s artikeln h�r - >

15/09/2011 9:57:01 am
Starten p� en stormig h�st? Idag �r det riksdagens formella �ppnande, med m�nga fina traditioner. Statsministern kommer att l�sa upp Regeringsf�rklaringen, sannolikt mycket pr�glad av den ekonomiska oron i omv�rlden.

I det sammanhanget vill jag g�rna tipsa om l�sning av Lars Calmfors kolumn i DN. Dystert, men framf�r allt tydligt om effekterna av s k eurobonds, som Socialdemokraterna nu har best�mt sig f�r att st�dja.

Ig�r presenterades ocks� Trans Atlantic Trends 2011, som visar vad europ�er tycker i en rad fr�gor. I samtliga l�nder vill fler minska offentliga utgifter �n �ka dem. �ven i Sverige - 26 mot 13 procent - men mindre skillnad �n i andra l�nder. Kanske f�r att vi har minskat dem tydligt redan.

Sverige har som bekant genomf�rt m�nga tillv�xtreformer och har den offentliga ekonomin i ordning. Men vi l�r inte st� op�verkade i en s� turbulent omv�rld. L�r p�verka ocks� politik och Riksdag.

13/09/2011 5:56:17 pm
Restaurangmoms. Bes�ken i V�sternorrland fortsatte denna dag. P� SCA fick man verkligen se basindustrins betydelse och hur imponerande den �r i sin teknik och produktivitet. Dessf�rinnan bes�kte vi en f�retagare som driver Stadshuset - med konferens, restaurang och konserter. Vi talade d� en hel del om den kommande s�nkningen av restaurangmomsen. Det finns ju lite olika ber�kningar av vilka effekter den reformen kan f�. Men Stadshuset har m�nga unga och m�nga utrikes f�dda anst�llda. Blir det fler jobb s� �r det i dessa grupper. Och det l�t r�tt sannolikt.

13/09/2011 12:30:15 am
BOX! Befinner mig i V�sternorrland, heml�n f�r riksdagskollegan Lena Asplund. Alla moderater i Riksdagens Skatteutskott �r p� plats f�r en s� kallad kommitt�resa. Idag har vi bes�kt tv� producenter av en l�ng rad drycker, Zeunerts och BOX Whisky. Den f�rstn�mnda tillverkar s�v�l mineralvatten och l�sk som �l. Den andra �r en ny entrepren�r som tillverkar whisky - v�rldens nordligaste destilleri. Mycket inspirerande f�r mig som har bes�kt en l�ng rad skotska destillerier. Det framst�r som helt uppenbart hur viktigt det vore att till�ta g�rdsf�rs�ljning f�r f�retag som dessa och deras bygd. P� den punkten finns ingen anledning att v�nta l�ngre.

11/09/2011 10:15:00 am
9-11. Precis som de flesta andra minns jag exakt var jag var n�r informationen om terrord�den kom. P� kontoret p� PR-byr�n Gullers Grupp tittade alla p� TV och f�rs�kte l�sa p� n�tet - d�r m�nga nyhetssidor l�g nere p� grund av f�r h�g belastning. D� var os�kerheten stor om vad som skulle h�nda d�rn�st - nu har tio �r g�tt.

Jag tillh�r dem som anser att det skarpa amerikanska svaret, krig mot terrorismen, var viktigt. Allt annat hade tolkats som v�stlig svaghet och uppmuntrat ytterligare terrord�d. Men att viktiga fri- och r�ttigheter har f�rsvagats under tio �r �r beklagligt. Vi f�r inte ge upp delar av det vi skulle f�rsvara.

President Bush var tydlig med att detta inte �r ett krig mot islam. Han talade om detta i mosk�er i USA. En v�ldigt viktig po�ng, som extremisterna g�r allt f�r att mots�ga. De vill ha ett krig mellan civilisationer och attackerna var riktade mot just det �ppna samh�llet, inte bara mot USA.

Jag har under dessa tio �r ofta �verraskats av antiamerikanismen. Fler har demonstrerat mot USA och dess kamp mot terror �n mot terroristerna. T�mligen snabbt 2001 kom r�ster som skyllde attackerna p� USA sj�lvt. Bisarrt. I detta h�nseende �r mitt st�d f�r USA helt odelat.

09/09/2011 9:14:55 am
SNS och DN. Andreas Bergh skriver om den debatt som f�ljde p� SNS rapport om v�lf�rd och valfrihet. Han p�pekar att den som skriver i DN inte kan lastas f�r hur tidningen s�tter rubriker. S� �r det sj�lvklart.

Rubriken lyder "Privatiseringar i v�lf�rden har inte �kat effektiviteten". Bergh menar att det forskarna egentligen s�ger �r "vi vet inte" och att blott rubriken s�ger "vi vet att det inte". Men i artikeln st�r ocks�:

"Inom de flesta omr�den har vare sig kvaliteten eller effektiviteten �kat av konkurrensen, i den m�n det g�r att m�ta med objektiva m�tt s�som kunskap hos elever eller st�rre jobbchanser. ... Vi kan i dag konstatera att konkurrensuts�ttning och privata alternativ inte varit den mirakelmedicin som m�nga hoppades."

S� de p�st�r visst att valfriheten inte har lett till f�rb�ttringar.

Men det var ju aldrig s�rskilt troligt att all kritik skulle ha orsakats av en rubriks�ttning.

08/09/2011 11:10:27 am
Nyhetsbrev. Nu kan den intresserade enkelt prenumerera p� mitt nyhetsbrev. Klicka l�ngst upp i h�gra h�rnet p� bloggen. Ig�r skickades nr 15-2011, kan ocks� l�sas h�r.

07/09/2011 9:33:22 am
Har valfrihet och m�ngfald i v�lf�rden inte lett till f�rb�ttringar? Idag presenterar SNS en rapport om effekterna av att vi har till�tit valfrihet och privata leverant�rer inom v�lf�rdstj�nsterna. �nnu �terst�r f�r mig att ta del av rapporten, men debattartikeln i DN �r tydlig. Den �r ett politiskt debattinl�gg som har udden riktad mot eventuella positiva effekter. SNS avsl�jar sig i formuleringar av typen "valfrihet kan vara bra - men..." eller "kundn�jdheten �r st�rre p� privata enheter - men...". Uppenbara f�rdelar bem�ts fast utan underlag.

SNS p�st�r i debattartikeln att det inte finns bel�gg f�r positiva effekter, f�rutom att v�rdvalet har �kat tillg�ngligheten. Varf�r skulle d� b�de brukare och medarbetare vara n�jdare p� privata enheter? Och varf�r kan inte det tas som bel�gg f�r en kvalitets�kning? Anser verkligen SNS att medborgarna inte sj�lva begriper vad de tycker �r bra?

Dessutom finns det m�nga bel�gg f�r goda effekter. Vi vet att sjuksk�terskor tj�nar v�sentligt mer p� privata enheter - �r inte det bra? Vi vet att konkurrensen mellan kommunala och friskolor har f�rb�ttrat kvaliteten - �r inte det bra? Vi har sett rader av exempel - som att k�erna i Nackas �ldreomsorg f�rsvann n�r den fick levereras av privata utf�rare och att St G�ran under Capio levererar samma m�ngd v�rd fast 100 miljoner kronor billigare j�mf�rt med under offentlig �gande - �r inte det bra? Att alla som arbetar i v�lf�rden kan v�lja mellan flera arbetsgivare eller bli en sj�lv - �r inte det bra?

Flera slutsatser saknar ocks� helt underlag, s�som att det inte har skett innovationer inom v�lf�rden. Det bara p�st�s. Och SNS bel�gg f�r att effektiviteten inte har �kat �r tydligen att de offentliga utgifterna f�r v�lf�rdstj�nster inte har sjunkit. Goddag yxskaft! Effektiviteten kan naturligtvis ha �kat �nd� - vi f�r mer v�lf�rd per krona.

SNS sv�nger sig ocks� med p�st�enden som att friskolorna f�r v�lja elever. Detta uttryck anv�ndes p� de socialdemokratiska valaffischerna i Stockholm 2010. Det �r fullst�ndigt osant - friskolor m�ste st� �ppna f�r alla elever och g�r det ocks�. Det �r s�dana klavertramp som g�r att man inser att det inte �r forskning och en vilja att bidra till kunskap SNS har �gnat sig �t denna g�ng. Politiska debattinl�gg �r inte heller fel, men de ska kallas f�r vad de �r.

Uppdatering: SNS backar om sitt felaktiga p�st�ende om friskolor. De kan forts�tta backa ett bra tag till.

06/09/2011 2:18:29 pm
Reformera skatteutj�mningen. Dagens system f�r skatteutj�mning mellan komnmuner och landsting har en rad nackdelar - i synnerhet om man tror p� incitament. D�rf�r tillsattes en parlamentarisk kommitt� som skulle f�resl� f�rb�ttringar. Trots goda insatser av Alliansens f�retr�dare konstaterar jag att f�rb�ttringarna uteblev och vissa f�rs�mringar kom ist�llet. I veckans debattartikel i Dagens Samh�lle argumenterar jag s�ledes f�r att vi inte ska f�lja kommitt�ns f�rslag utan reformera utifr�n andra principer.

L�s artikeln h�r - >

05/09/2011 2:23:40 pm
"Alla ska kunna utveckla sitt liv oavsett bakgrund." Idag intervjuas jag p� moderat.se om social r�rlighet aprop� min tidigare ess� i �mnet.

L�s intervjun h�r - >

01/09/2011 11:51:51 am
F�rsta �ret i Riksdagen. Har med hj�lp av min utomordentlige politiske sekreterare sammanst�llt insatserna under det f�rsta �ret som riksdagsledamot - ut�ver de sj�lvklara veckovisa gruppm�tena, voteringarna och sammantr�dena i utskotten:

45 debattartiklar och n�gon ins�ndare
9 riksdagsdebatter
6 fr�gor till statsr�d
17 ledarartiklar
10 framtr�danden i nationell nyhetsmedia
5 seminarier i riksdagen som v�rd
19 nyhetsbrev
2 rapporter
8 motioner

Samt ett sv�rsammanst�llt antal externa framtr�danden (anf�randen, paneldebatter, etc) i egenskap av ledamot.

Till de allra flesta punkterna l�r det finnas l�nkar fr�n blogginl�gg f�r den som vill ta del av budskapen ocks�.

Alltid en b�rjan. �terst�r sedan att se vad det leder till...

01/09/2011 8:54:24 am
Bra f�r Centern - bra f�r Sverige. Att Annie L��f har nominerats av en enh�llig valberedning, baserat p� 24 av 27 distrikts nomineringar, inneb�r att hon blir Centerns nya partiledare. Jag k�nner Annie sedan l�nge och r�knar henne som en god v�n, och �r �vertygad om hennes f�rm�ga att vitalisera sitt parti - och d�rmed �ven Alliansen. Hon besitter den ovanliga kombinationen ideologiska principer, n�ra till vardagen och f�rm�ga att lyssna.

Men det �r med tilltagande f�rv�ning jag har f�ljt str�mmen av kommentarer till nomineringen fr�n v�nster. M�jligen �r det en f�ljd av att m�nga socialdemokrater inte till�ts delta i valet av egen partiledare. Annie beskrivs i h�gljudda termer som extrem i olika avseenden. Extremismen ska tydligen best� i att kunna t�nka sig f�r�ndringar av t ex LAS. N�gon grund i sak f�r dessa utfall finns f�rst�s inte. Bara f�rs�k att redan p� f�rhand s�tta henne i ett h�rn.

Tv� saker verkar kunna s�tta fart p� v�nstern. Antingen att n�got missf�rhh�llande i samh�llet uppm�rksammas - som de sj�lva aldrig har brytt sig om tidigare, av typen glas�gon f�r barn - som kan skyllas p� regeringen. Eller att man kan f� en chans att beskriva sina meningsmotst�ndare som halvt vansinniga och allm�nna faror f�r landet. Aldrig med utg�ngspunkt i en seri�s beskrivning av samh�llsproblem, aldrig n�got om vad de sj�lva vill.

Okonstruktivt, otrevligt och ointellektuellt.

30/08/2011 9:30:52 am
R�tt man p� r�tt plats.

"Jag vet inte, jag �r ingen expert, vi f�r se."

Tommy Waidelich, ekonomisk talesman (S), om den europeiska finanskrisen

26/08/2011 8:28:59 am
Nya be(s)ked. Idag skriver H�kan Juholt och Tommy Waidelich p� DN Debatt med anledning av dramatiken i v�rldsekonomin. De kritiserar regeringens f�rsiktighet med statsfinanserna och pl�derar f�r �kade "stimulanser". Budgetunderskott, med andra ord.

Men de �r ocks� helt pl�tsligt positiva till s k eurobonds. Det betyder att skulder fr�n missk�tta l�nder blandas med skulder fr�n v�lsk�tta s� att de missk�tta f�r l�ttare att l�na. Med detta finns stora risker, d� incitamenten f�r god politik f�rsvagas.

Men p� en punkt finns anledning att vara positiv. Juholt och Waidelich understryker vikten av drivkrafter f�r arbete och vill pr�va att inte trappa av f�rs�rjningsst�det (socialbidrag) krona f�r krona utan att man ska f� beh�lla en del om man f�r arbete. Detta har jag l�ngre argumenterat f�r.

Bra s�. Men drivkrfaterna f�r arbete ska visst inte f�rst�rkas f�r andra. Ytterligare jobbskatteavdrag �r de emot ocks� f�r kommande �r.

Man f�r ta det lilla...

23/08/2011 8:49:10 am
Skolstart och friskolor. I dessa tider av terminsstart hade TV4 en liten debatt mellan mig och Rosanna Dinamarca (V) om friskolor. Hon p�stod att de utarmar de kommunala skolorna - och att de har d�lig kvalitet. Men den p�st�dda utarmningen skulle rimligen bero p� att m�nga v�ljer friskolor - men varf�r skulle f�r�ldrar g�ra det om kvaliteten vore d�lig?

Vidare p�stods att segregationen �kar av friskolor. Tv�rtom �r m�jligheten f�r den enskilde - som kanske kommer fr�n en hemmilj� med sociala problem - att v�lja en skola i ett annat omr�de ett avg�rande verktyg f�r att �ka den sociala r�rligheten.

Dinamarca undrade varifr�n jag fick fakta om att f�r�ldrar till barn i friskolor �r n�jdare �n i kommunala skolor. L�rarf�rbundet presenterade en s�dan unders�kning av Novus Opinion h�r.

Sj�lvklart vill vi f�rtroendevalda f�rb�ttra alla skolor, inte minst de kommunala. D� �r det positivt att vi vet att valfriheten och etableringsfriheten har f�rb�ttrat ocks� de kommunala skolorna. Konkurrensen leder till att alla inspireras att bli b�ttre.

V�nstern vill f�rv�gra m�nniskor r�ttten att v�lja. De l�ser g�rna fast barn i en destruktiv hemmamilj�. Varf�r? F�r att de vill ha ett toppstyrt samh�lle d�r allt �r lika f�r alla oavsett hur illa det blir.

Friskolornas Riksf�rbunds sammanst�llning av myter och fakta �r generellt bra l�sning i detta �mne.

Se debatten h�r - >

22/08/2011 9:13:31 am
F�rsta steget mot frihet i Libyen. Efter en st�rkande segling med familjen denna helg i synnerligen varierande v�der var jag laddad inf�r denna morgons TV4-debatt med Rosanna Dinamarca (V) om friskolor. P� grund av den dramatiska utvecklingen i Libyen, och dess p�verkan p� nyhetsfl�det, st�lldes denna dock in - med m�jlighet att �terkomma senare i veckan. En fullt rimlig prioritering av TV4.

Att Ghadaffis regim har fallit verkar nu helt tydligt. D�rmed �r det f�rsta steget - att st�rta diktatorn - mot frihet i Libyen taget. Det �r verkligen v�rt att fira. Men nu p�b�rjas en l�ng och komplicerad vandring mot att bygga fungerande institutioner f�r r�ttsstat, demokrati och marknadsekonomi.

19/08/2011 9:58:00 am
Double-Dip? Riskerna f�r en dylik ny recession bed�ms ha �kat rej�lt p� sistone, b�de som f�ljd av ekonomiska realiteter och tydliga policymisstag. En god sammanst�llning finns h�r. �terh�mtningen hade inte heller kommit s� l�ngt - se The Economists diagram �ver de l�nder som ens har n�tt tillbaka till samma BNP per capita-niv� som f�re krisen (Sverige �r ett av f� EU-l�nder). Merkel och Sarkozy f�refaller anse sig ha funnit ett svar p� problemen: en skatt p� finansiella transaktioner. Som om det vore investeringar i f�retagande och jobb �ver gr�nserna som var problemet. Mot detta har jag bl a argumenterat bl a h�r i SvD och h�r i FT. De senaste veckorna visar hur snabbt prognoser kan beh�va revideras rej�lt. Med detta sagt kan det dock vara intressant att studera IMF:s bed�mningar av v�lst�ndsutvecklingen till �r 2016. Sverige bed�ms d� vara det sj�tte rikaste landet i OECD. V�r trend har varit stark. Men vi finns i en t�t klunga, s� det kan lika g�rna bli plats fyra eller plats �tta. Vilken politik som f�rs avg�r.

16/08/2011 3:14:41 pm
Uppskjutna skattes�nkningar. Stats- och finansministern har s�ledes meddelat att de aviserade fortsatta skattes�nkningarna skjuts p� framtiden. Bakgrunden �r naturligtvis den �kade ekonomiska oron i v�rlden.

Jag har som bekant argumenterat f�r fortsatta skatets�nkningar som n�r alla. Genom framf�r allt jobbskatteavdraget har alla som arbetar f�tt rej�lt s�nkt skatt. Detta ger �kad vardagsfrihet och �kad l�nsamhet f�r arbete. En rad andra skattes�nkningar har bidragit ytterligare.

Det �r ett ing�ngsv�rde att skattes�nkningar ska vara fullt finansierade. D� avg�rs m�jligheterna av reformutrymmets storlek. Nu �r oron s� stor - p� grund av den skuldkris ett antal l�nder med d�lig politik har dragit p� sig - att reformutrymmet inte alls bed�ms bli s� som bed�mdes i v�ras.

Sj�lvklart �r detta beklagligt, men det �r som att klaga p� d�ligt v�der. De svenska m�jligheterna att till i h�st l�sa alla olika l�nders skuldkriser �r begr�nsade. Men till skillnad fr�n dem beh�ver vi varken h�ja skatter eller genomf�ra andra kris�tg�rder.

Ett �ppet land p�verkas av omv�rlden och det beh�vs s�kerhetsmarginaler. Samtidigt �r det f�r mig angel�get att vi s� snart det �r m�jligt forts�tter reformera skatterna f�r att �ka vardagsfriheten och l�nsamheten f�r arbete och f�retagande.

16/08/2011 3:08:29 pm
I Dagens Samh�lle: F� f�retagare i politiken, vilket skadar tillv�xten. Idag skriver jag i Dagens Samh�lle om den unders�kning RUT har gjort p� mitt uppdrag av riksdagsledam�ternas yrkesbakgrund. Alla erfarenheter �r f�rst�s relevanta, men att tv� tredjedelar kommer fr�n offentlig sf�r inneb�r bristande representativitet. Och som forskning jag h�nvisar till visar: Beslutsfattarnas yrkeserfarenhet p�verkar vilken politik som f�rs. Med f� som har erfarenhet av f�retagnde eller privat sekjtor kommer f� att ha insikt om hur tillv�xt och jobb skapas. Till v�nster (S och V) �r det bara en fj�rdedel som kommer fr�n privat sektor och n�stan ingen f�retagare. Och s� �r deras politik som den �r.

L�s artikeln h�r - >

13/08/2011 8:43:24 pm
The Berlin Wall 50 Years. Walls can have two very different purposes; protecting someone inside or keeping someone inside. The Berlin Wall, whose construction started 50 years ago today, had the latter purpose. The Communist leaders claimed to build a perfect society, but hundreds of thousands of people fled Eastern Germany every year. So the dictators made a prison of it all, killing anyone who tried to escape. Wikipedia has a detailed description of the idea, propaganda and construction of the Wall. Obviously, the West responded to weakly. It remained until 1987 when US President Reagan challenged this absurd tool of oppression by standing in front of it and saying to Soviet leader Gorbachev "Tear down this Wall!". Reagan was then condemned by many, but his view must be seen as the only moral standpoint. Two years later, as the communist system was cracking all over, the wall also came down.

11/08/2011 7:43:39 pm
Har jag inte varit h�r f�rut? Mina v�nner b�rjar antagligen bli tr�tta p� galghumor nu. Som p� Ut� n�r vi resonerade om var man vill vara om tio �r och jag inte kunde motst� att svara "i livet". �n s� l�nge har som bekant varken jag eller l�karvetenskapen lyckats r� p� den cancer som st�ndigt �r med mig.

Idag fick jag veta resultaten av f�rra halv�rets behandlingar. M�let var f�rst�s att allt skulle vara l�st. Men s� enkelt skulle det naturligtvis inte vara. En del gammalt kvar, n�got nytt tillkommit. Kr�ver ny analys och id�er om andra mer verkansfulla metoder, vad det nu kan vara.

�ven h�sten kommer s�ledes att innefatta behandlingar av n�got slag. Som det nu ser ut ska det dock inte st�ra ut vare sig uppdrag eller arbete. Sj�lvfallet hade allt, �ven det, varit b�ttre utan behandlingar men man f�r se saker som de �r.

Det �r ju inte vad man tvingas hantera som spelar mest roll utan hur man hanterar det, som bekant.

09/08/2011 8:05:11 pm
Norge. I Sverige har m�ngas semestrar b�rjat n�rma sig slutet medan de i st�rre delen av Europa just b�rjar. Sj�lv har jag seglat n�gra veckor med familjen i v�r fantastiska sk�rg�rd. Under denna tid skedde det fruktansv�rda d�det i Norge, som jag inte har bloggat om. Men nog har denna chockerande h�ndelse lett till m�nga tankar. En uppenbar punkt �r f�rst�s att extremism som yttrar sig i v�ld kan ta sig m�nga former. En annan �r den norska regeringens skickliga krishantering. En tredje �r risken att det ska tas politiska po�nger snarare �n dra vettiga slutsatser. Men om detta finns o�ndligt att s�ga, inte minst r�rande de m�nga anh�riga och landets sorg. Och det har andra redan gjort b�ttre �n jag.

04/08/2011 8:43:03 am
Anderssons fabler. Den socialdemokratiske Europaparlamentarikern Jan Andersson kritiserar p� sin blogg min debattartikel i Expressen om USA:s ekonomi. Eller r�ttare sagt, han kritiserar den rubrik som Expressen satte och som jag f�rvisso anser inte var s�rskilt r�ttvisande i f�rh�llande till artikelns inneh�ll.

Andersson p�st�r vidare att jag har framh�llit Irland som ett f�red�me, men att deras nuvarande problem visar att l�ga skatter inte fungerar. Tja, med reformpolitiken f�rdubblades snittinkomsten och fattigdomen minskade med tv� tredjedelar. En reglesingsmiss som bidrog till en fastighetsbubbla har inte utraderat det v�lst�ndet.

I �vrigt p�st�r Andersson att Paul Krugman "kan mer om ekonomi" �n undertecknad och han varnar f�r offentliga utgiftsminskningar i USA. Om samh�llsdebatten handlade om vem som kunde hitta flest ekonomer som delar ens egen uppfattning kunde jag ta fram m�nga. Men s� �r det ju inte.

I sakfr�gan pekar Krugman p� kortsiktiga minskningar som kan f�rv�rra krisen medan jag pekar p� vikten av l�ngsiktiga minskningar. Det �r skillnad. Men flera nya studier har pekat p� att det �ven kan fungera v�l att snabbt dra ned utgifter f�r att minska underskott. Inte minst Sverige p� 1990-talet visade detta. Fast Jan Andersson har kanske inte tagit del av dessa studier �nnu.

03/08/2011 1:23:03 pm
F� f�retagare i riksdagen. Dagens Industris huvudnyhet och en ledare idag (ej p� n�tet) handlar om en studie jag har best�llt fr�n Riksdagens Utredningstj�nst, RUT. Den handlar om riksdagsledam�ternas yrkesbakgrund och visar att tv� tredjedelar kommer fr�n offentlig f�rs�rjning - i samh�llet generellt �r andelen en tredjedel. Sj�lvklart �r alla yrkeserfarenheter relevanta f�r en riksdagsledamot, men detta inneb�r en bristande representativitet. Hos S och V �r andelen hela tre fj�rdedelar. Detta kan f�rklara deras bristande insikter i - och engagemang f�r - hur tillv�xt och jobb skapas.

Ladda ned studien h�r (pdf) - >

02/08/2011 10:26:49 am
I Expressen om att Obamas uppdrag �r att avveckla FDR:s bidragsstat. Idag skriver jag om hur den stora staten skapade USA:s budgetkris, om v�garna ut ur problemen och att de avg�rande besluten �nnu ligger i framtiden.

L�s artikeln h�r - >

14/07/2011 3:37:50 pm
Jobb, vardagsfrihet, arbetsutbud och segling... Almedalsveckan avslutades med en rad arrangemang d�r jag bl a talade p� Axess och EU-kommissionen. Fullsatt och intressant. Nu seglas det f�r fullt i den ombytliga svenska sommarsk�rg�rden. Idag skriver jag igen i Dagens Industri om fortsatt s�nkt skatt f�r alla, med kommentarer till tidningens ledare om undertecknad i �mnet nyligen.

L�s artikeln h�r - >

09/07/2011 10:25:27 am
Sparskatteavdrag ger medborgarna ekonomisk makt. Idag skriver Henrik von Sydow och jag i Newsmills sektion om sparande. Vi argumenterar f�r v�r id� om reformer som g�r det l�nsamt att spara ihop en ekonomisk buffert f�r vanligt folk.

L�s artikeln h�r - >

08/07/2011 11:24:06 am
"En ny sorts ekonomi." Idag skriver H�kan Juholt och Labours ledare Ed Miliband p� DN Debatt. Deras budskap �r att vi efter finanskrisen, som de p�st�r har orsakats av "marknadsfundamentalism", beh�ver "en ny sorts ekonomi". Den beskrivs som ett paradis d�r "jobben �r b�ttre och l�nerna och livskvaliteten h�gre". Inget om v�gen dit.

Ed Miliband kallas i Storbritannien "Red Ed" f�r sin starka lutning �t v�nster. Trots den sv�ra brittiska ekonomiska situationen - efter Brown och Labour - och de tuffa �tg�rder den borgerliga regeringen m�ste vidta �r hans popularitet l�g. Hans traditionella v�nsterpolitik f�r mer stat och bidrag, med appeller till s�rintressen, lockar inte. Och med honom lierar sig H�kan Juholt. P�minner om det gamla uttrycket att sjunktimmer inte flyter b�ttre av att sl�s ihop.

P� 1990-talet efterlyste Ingvar Carlsson en "ny ekonomisk teori" n�r han uppt�ckte att keynesianismen inte fungerade. Sedan dess har globaliseringen och den �kade ekonomiska friheten lyft hundratals miljoner m�nniskor ur fattigdom. I v�stv�rlden har levnadsstandarden �kat kraftigt. Vad som fungerar �r inte ok�nt. Att socialistiska partier inte gillar det, och rentav existerar f�r att vara ett motst�nd mot detta, f�r�ndar inte detta.

Miliband och Juholt refererar till att socialdemokratiska partier �r i kris �ver hela Europa. Kanske beror det p� att man aldrig har kunnat f�rlika sig med vilken sorts ekonomiskt system som faktiskt fungerar? Att man inte gillar det som fungerar och d�rf�r vill trolla fram en ny l�tstasteori blir inte seri�st.

06/07/2011 11:59:17 am
Full snurr. I Almedalen �r det, som brukligt, intensivt - trots den kalla dimma som envisas med att rulla in dag efter dag.

Kommande skattereformer, och v�rnskatten, �r ett hett �mne. Utm�rkt att debatten fokuserar p� vilken skatt som ska s�nkas f�rst. Min artikel refereras flitigt. St�tte ihop med "Metallh�gerns" G�ran Johansson, som vill avskaffa v�rnskatten. Rolig roll att vara "Moderatv�nster". Men hade hans parti inte inf�rt el�ndet skulle vi ha sluppit den diskussionen...

Jag debatterade p� Almegas seminarium om ett innovativt Sverige. Min enkla po�ng var att innovationspolitik m� vara bra, men det viktiga �r att hela den ekonomiska politiken ska bidra till en innovativ ekonomi. De sju marknader som har avreglerats den senaste mandatperioden �r inte minst exempel p� det: Apotek, arbetsf�rmedling, bilbesiktning, busskollektivtrafik, flygtrafikledning, j�rnv�g och prim�rv�rd. Blir de bara h�lften s� innovativa som telekom blev efter avregleringen �r det fantastiskt.

Har �ven medverkat i fr�gesport i TV4-t�ltet mot Aftonbladets Lena Mellin - det blev 8-8 i slutst�llning. Samt deltagit i en rad mingel, varav inte minst ett trevligt p� TCO, med ett l�ngt samtal med Eva Nordmark. Och s� talen. D�r Lars Ohly h�ll ett retoriskt men f�ruts�gbart tal �verraskade Fredrik Reinfeldt. Han talade om frihet, framtid, tillv�xt och entrepren�rskap i ett globalt perspektiv. Inspirerande!

I eftermiddag ska jag tala p� Axess p� seminariet Sweden - big state or big society. Ska s�ndas p� Axess TV. Ser fram emot det, och vidare �vningar!

05/07/2011 1:49:28 pm
Om Almedalens och Sveriges utveckling. Bj�ds in att g�stskriva hos Meltwater i detta �mne. Kan l�sas h�r.

01/07/2011 10:43:44 am
Avtagande nytta och arbetsutbud. Idag �gnar Dagens Industri fr�gan om inkomstskattereformer och undertecknad en huvudledare (ej p� n�tet). En stor del av texten �gnas �t att tala v�l om jobbskatteavdraget - v�l s� - men ocks� �t att p�peka att utformningen kan f�rb�ttras. Det DI fr�mst betonar �r att effekten p� arbetsutbudet kanske inte blir s� stor. Ig�r �terkom ocks� Per Altenberg fr�n Libereko och av alla hans synpunkter �terst�r nu en - att effekten av jobbskatteavdrag avtar f�r varje steg som tas.

Detta har analyserats utf�rligt i en skrift fr�n Departementsserien fr�n Finansdepartementet. D�r dras f�ljande slutsatser: "F�r�ndringar i skatteskalan vid l�ga inkomster har st�rre syssels�ttningseffekter och en j�mnare f�rdelningsprofil, medan f�r�ndringar av skatteskalan som p�verkar skatteskalan vid h�ga inkomster har st�rre effekt p� arbetade timmar. ...om en f�rst�rkning av jobbskatteavdraget kombineras med en h�jning av den nedre skiktgr�nsen f�r statlig inkomstskatt...medf�r att kombinationen ger goda arbetsutbudseffekter."

Detta beh�ver nu inte vara den slutgiltiga sanningen. Men det visar att det finns goda bel�gg f�r att denna kombination - ytterligare jobbskatteavdrag och h�jd brytpunkt - ska prioriteras. Syssels�ttning, f�rdelning och arbetsutbud fr�mjas. Detta ut�ver de s� viktiga sociala faktorer samt strategiska aspekter, som jag envisas med att ta upp och anse relevanta.

29/06/2011 9:48:01 pm
V�l talat men fel �nd�. Per Altenberg p� Libereko har i ett intressant inl�gg synpunkter p� min argumentation f�r att prioritera fortsatt s�nkta skatter f�r alla. Han n�mner Sherlock Holmes och dennes ber�mda po�ng om hunden som inte sk�llde. Jag har l�st samtliga Sherlock Holmes i originaltryck och uppskattar referensen. Den skulle syfta p� att jag inte har n�gra forskningsk�llor som grund f�r min st�ndpunkt. Men den hunden sk�ller faktiskt.

F�rvisso brukar jag i b�cker och rapporter ange tydligt vilka k�llor jag syftar p�, och i Dagens Industri n�mner jag endast L�ngtidsutredningen och OECD. Formatet d�r medger inte omfattande fotnoter. Men de studier som pekar p� jobbskatteavdragets effekter p� syssels�ttningen �r entydigt positiva. D�r har Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet, SNS, med flera, kommit med slutsatser. Altenberg har en lista med "motstudier", men bara n�gon handlar om just jobbskatteavdraget. Resten resonerar om v�rnskatt.

N�r det g�ller att v�rnskatten ska slopas inst�mmer jag som bekant i det. Jag anser dock att det inte �r allra viktigast. Och jag har ocks� refererat till dem som p�pekar att detta sannolikt p� sikt kan finansiera sig sj�lvt i de offentliga finanserna. Vid sj�lva avskaffandet r�knas dock den statiska effekten enligt svensk praxis, vilket v�l �r 4-5 miljarder kronor. Jag anser d� att h�jd brytpunkt lindrar v�rnskattens negativa effekter och att det n�r fler �n avskaffad v�rnskatt.

Vad finns d� kvar av Altenbergs lista? Jo, en som vill utreda jobbskatteavdragets effekter en g�ng till. Riksdagen har just beslutat att s� b�r ske. Mer? Jo, att allt inte handlar om drivkrafter f�r jobb. Visst. Men f�r den som lever i utanf�rskap p� l�ga bidrag med 115 procents marginaleffekt finns ett behov av s�nkt skatt. D�r kommer ocks� det sociala argument in som Altenberg inte ber�r. Han bem�ter inte heller min tes om det strategiska, att s�nkt skatt f�r alla ger fler �kad frihet och skapar st�d f�r ytterligare skattes�nkningar.

Element�rt, min k�re Altenberg! (F�rvisso ett uttryck Holmes faktiskt aldrig anv�nde.)

29/06/2011 9:08:33 am
Almedalen. N�sta vecka rycker allt n�rmare och schemat b�rjar slutf�ras. Ut�ver en l�ng rad separata m�ten och mingel ska jag medverka i n�gra arrangemang:

M�ndag:

14.00 TV4. Fr�gesport - t�vlar mot Aftonbladets Lena Mellin.

17.15 SOM-institutet. Journalistik och demokrati. H�gskolan.

Tisdag:

10.00 Almega. Hur skapar vi innovationskraft? H�stgatan 12.

Onsdag:

17.00 Axess. Civic society and social mobility. S:ta Karins ruin.

Torsdag:

09.00 Axess. Meritokrati. S:ta Karins ruin.

L�rdag:

13.00 EU-kommissionen. European Economic Governance. Clematis.

Hoppas vi ses i Visby!

28/06/2011 11:10:44 am
Trams, Norberg! I dagens Expressen inleder min gode v�n Johan Norberg en i �vrigt t�nkv�rd debattartikel s� h�r:

"H�romdagen meddelade en av Moderaternas liberalaste och mest frispr�kiga riksdagsledam�ter att han inte l�ngre tycker att v�rnskattens avveckling �r prioriterad f�re fler jobbskatteavdrag. S�ga vad man vill om partih�gkvarteret i finansdepartementet, men det vet hur man f�r fotfolket att g� �t samma h�ll."

Vi vet ju vem han syftar p�, inte sant? T�nk s� snabbt det kan g� f�r en intellektuell att hemfalla �t ynkliga konspirationsteorier. S� mycket kan jag s�ga att jag inte har p�verkats �ver huvud taget av ledande partif�retr�dare i detta. S�dana f�rs�k hade varit en t�mligen s�ker garanti att jag hade gjort tv�rtom. Johan k�nner mig v�l nog f�r att veta detta och f�r att inse att hans p�st�ende �r en f�rol�mpning.

Men det mest konstiga �r att hylla frispr�kighet och sj�lvst�ndigt t�nkande - men bara s� l�nge detta leder till exakt samma st�ndpunkt som den man sj�lv har. Vid minsta avvikelse �r sj�lvst�ndigt t�nkande inte alls bra. Tyv�rr s�ger detta, eftersom det inte �r ovanligt, n�got beklagligt om den liberala sf�ren. S�v�l om dess takh�jd som dess grad av intellektuell konsekvens.

28/06/2011 10:49:38 am
B�st med fortsatt s�nkt skatt f�r alla. Debatten med Robert Gidehag forts�tter i Newsmill.

L�s mitt senaste inl�gg h�r - >

26/06/2011 1:39:08 pm
A National Currentcy "Ruinous" For Greece. Some blame the euro for Greece′s problems and some argue that they should re-introduce the drachma. This option would have been - and would be - a disaster for Greece, according to The Economist:

"Even if capital controls were brought in, some Greek banks would go bust. The new drachma would plummet, making Greece′s debt burden even more onerous. Inflation would take off as import prices shot up and Greece had to print money to finance its deficit. The benefit from a weaker currency would be small: Greece′s exports make up a small slice of GDP. The country would still need external finance, but who would lend to it?"

They go on to argue that the current situation is unsustainable, and that there are hard choices to be made.

Read the entire artcle here - >

23/06/2011 11:42:44 am
I Newsmill: D�rf�r prioriterar jag jobbskatteavdrag framf�r v�rnskattens avskaffande. Min gode v�n Robert Gidehag, VD i Skattebetalarnas F�rening, kritiserar min st�ndpunkt avseende prioriteringarna av skattes�nkningar p� Newsmill. Jag bem�ter hans artikel med en utveckling av min analys.

L�s artikeln h�r - >

23/06/2011 11:37:56 am
I Second Opinion: Granska p�st�endena om �kad barnfattigdom. Vi engageras alla av fr�gan om barnfattigdom, som R�dda Barnen har uppm�rksammat. Medierna har bidragit till en mycket omfattande debatt. Tyv�rr sprids bilden av ett j�tteproblem som v�xer, n�r det �r tv�rtom. P� Second Opinion, som handlar om mediegranskning, kritiserar jag att media okritiskt har spritt bilden av ett �kande problem. Ska inte media granska ocks� p�st�enden om personer som har det sv�rt?

L�s artikeln h�r - >

22/06/2011 9:41:17 am
Att bryta fattigdomsf�llor. Det finns fattigdomsf�llor i Sverige, skapade av politiker som har h�jt skatter och bidrag. H�ga skatter p� arbete, inte minst f�r l�ginkomsttagare, minskar drivkrafterna f�r produktiv verksamhet - utbildning, arbete, f�retagande. Kombinerat med bidrag, som d�rtill minskar ifall man f�r en inkomst, minskar drivkrafterna �n mer.

Att staten p� detta vis h�ller m�nniskor - och det r�r sig om hundratusentals personer - i fattigdom �r djupt omoraliskt. Detta �r m�nniskor som har v�ldigt sv�rt att p�verka sin situation, de sitter i uttryckets mest korrekta bem�rkelse fast i utanf�rskap. S� beh�ver det inte vara.

Flera l�nder har genomf�rt skatte- och bidragsreformer som har motverkat fattigdomsf�llorna. Sverige har gjort mycket med jobbskatteavdraget och f�r�ndringar av socialf�rs�kringar. Men fortfarande f�rlorar m�nga pengar p� att g� fr�n bidrag till arbete. Den tiondel med l�gst inkomst har fortfarande en marginaleffekt p� 115 procent.

Det talas om barnfattigdom. Vi har allt f�rre barn som v�xer upp under fattiga f�rh�llanden i Sverige och det �r bra. Men det finns familjer som sitter fast i bidrag och utanf�rskap. Vill vi se en fortsatt och kanske snabbare minskning av fattigdomen kr�vs fortsatta reformer.

D�rf�r pl�derar jag f�r att som h�gsta prioritet s�tta fortsatta jobbskatteavdrag. Idag finns en slentriankritik mot detta. Men jag vill understryka att det finns mycket starka sk�l f�r ytterligare jobbskatteavdrag. S� starka att jag anser att denna skattef�r�ndring b�r prioriteras h�gst.

Sedan �r det viktigt att l�ginkomsttagare kan avancera till h�gre inkomst. D� b�r skatterna ocks� p� h�gre inkomster s�nkas. H�jda brytpunkter n�r d� v�ldigt m�nga. V�rnskatten �r skadlig och b�r ocks� avskaffas. Men eftersom 115 �r mer �n 56 b�r den inte komma f�rst - givet att reformutrymmet inte till�ter allt p� en g�ng.

21/06/2011 11:47:35 am
Kommentarer. M�nga kommenterar g�rdagens artikel. Ett betydligt mindre antal f�refaller ocks� ha l�st den. Till gruppen som har l�st h�r ett antal bloggare, som dock �nd� landar lite olika. Se t ex h�r, h�r, h�r, h�r, h�r och h�r.

21/06/2011 10:09:24 am
Obegriplig Inger�. Idag skriver Johan Inger�, vanligen klok bloggare och v�n, om min debattartikel fr�n ig�r. Han hyllar mig som fordom en intellektuell f�rebild: "Hans attraktionskraft p� mig och andra bestod i hans f�rm�ga att st� �ver det politiska k�bblet, till f�rm�n f�r det rent sakliga." Nu har jag dock "inte l�ngre det som en g�ng gjorde honom (mig) till en intressant och internationellt framg�ngsrik debatt�r och f�rebild". Ist�llet har jag blivit en f�rkastligt kompromissande politiker.

Detta �r helt obegripligt. Att justera en st�ndpunkt i ljuset av nya fakta �r det enda intellektuellt h�llbara. Jag redovisar i artikeln varf�r jag nu anser att fler jobbskatteavdrag ska prioriteras f�re avskaffad v�rnskatt. Detta med fakta - 115 procents marginaleffekt f�r l�ginkomsttagare �r h�gre �n 56 procent f�r h�ginkomsttagare. Att inte l�ta uppfattningar p�verkas av nya insikter �r m�jligen bekv�mt men fegt och ointellektuellt.

H�r agerar man helt efter fakta, empiri och logik och blir anklagad f�r motsatsen. L�t mig till det l�gga att detta �r i riksdagen har inneburit en stor m�ngd rapporter, motioner, anf�randen och artiklar med nya id�er och f�rslag fr�n min sida. Jag verkar f�r att utveckla v�r reformagenda. Ska ingen av dessa insatser r�knas in i en bed�mning av g�rningen hittills?

20/06/2011 10:03:57 am
I DI: "D�rf�r har jag �ndrat mig om v�rnskatten." I Dagens Industri idag publiceras en debattartikel d�r jag upprepar mina argument f�r v�rnskattens avskaffande, och p�pekar att de �r giltiga - men att jag �nd� anser att vi b�r prioritera fortsatta jobbskatteavdrag f�re, samt h�jda brytpunkter f�r statlig skatt. Huvudargumentet i sak - marginaleffekter f�r l�ginkomsttagare - framg�r d�r. Jag bem�ter �ven p�st�endet att ett avskaffande skulle vara sj�lvfinansierande, vilket s�kert st�mmer, men att vi i praxis l�nge har utg�tt fr�n statiska ber�kningar, vilket d�rmed �r ett givet ing�ngsv�rde. En ambition med detta �r att f� fler att se v�rdet av s�nkt skatt f�r l�ginkomsttagare, och d�rmed de de starka sociala argumenten f�r fortsatta jobbskatteavdrag.

Uppdatering: Jag har tagit emot ett stort antal kommentarer till artikeln. Det f�refaller finnas behov av att betona n�gra punkter, ut�ver uppmaningen att l�sa sj�lva artikeln innan man kommenterar.

1. Har Munkhammar blivit f�r v�rnskatten?

Nej. En stor del av artikeln handlar om varf�r den �r skadlig. Men jag betonar att ytterligare jobbskatteavdrag b�r prioriteras. Detta f�r att 115 �r mer �n 56 - marginaleffekterna �r �nnu st�rre f�r dem med l�gst inkomster.

2. F�rnekar Munkhammar dynamiska effekter?

Verkligen inte. En marknadsekonomi �r dynamisk, och reformer har ofta s�dana effekter. Men det betyder inte att de kan r�knas ut exakt. Och inte heller att de kan r�knas in i finansieringen av skattes�nkningar. I vilket fall konstaterar jag att svensk praxis �r statiska ber�kningar.

3. Har Munkhammar gett upp principer och visioner?

Tv�rtom. I en rad sammanhang - rapporter, motioner, anf�randen, artiklar - har jag lanserat nya id�er. Men att i en fr�ga l�ta prioriteringarna p�verkas av fakta �r inte orimligt. Att ignorera fakta �r d�remot ointellektuellt.

Uppdatering 2: N�ttidningen Dagens PS refererar korrekt mitt budskap h�r.

L�s artikeln h�r - >

19/06/2011 6:01:02 pm
What the U.S. Can Learn From Sweden. Today, I write with Swedish Finance Minister Anders Borg in Real Clear World - the leading site for politics, economics and public opinion - about how to achieve high growth and budget surplus, using Sweden as our case.
Read the article here - >

17/06/2011 2:31:01 pm
Maud Olofsson. S� har d� Maud Olofsson bekr�ftat att hon kommer att st�lla sin plats som partiordf�rande i Centerpartiet till f�rfogande vid h�stens st�mma. D�rmed kommer i det n�rmaste hennes g�rning som partiledare att analyseras och potentiella eftertr�dare att diskuteras.

P� m�nga s�tt har Maud varit v�ldigt framg�ngsrik. Partiet har gjort sig av med en del tungt arv - som k�rnkraften och bron - och har gjort genomg�ende b�ttre ifr�n sig i val �n under f�retr�daren. Hon har st�tt f�r tydliga v�rderingar om frihet och f�retagande, men har ocks� f�rt partiet n�ra sina klassiska r�tter om decentralisering.

Den st�rsta framg�ngen �r sj�lvklart att partiet nu f�r andra mandatperioden sitter i regering. Detta �r i h�g grad f�ljden av bildandet av Alliansen, vilket d�rtill skedde i formell mening hemma hos Maud. Till allt detta ska s�gas att Maud sj�lv �r en stark och varm person, vilket inte alltid kommer fram i media.

17/06/2011 11:10:59 am
Ingen grekisk tragedi f�r Sverige, tack! Jag skriver p� Politikerbloggen om Greklands kris och v�rdet av tydliga ramverk f�r ordning i offentliga finanser - som Sverige �r ett lysande exempel p� - och betydelsen av att ramverken inte �verges.

L�s artikeln h�r - >

16/06/2011 9:04:18 am
Grekisk tragedi. Grekland tvingas nu till regeringsombildning, vilket l�gger en politisk kris p� den ekonomiska. Att det skulle bli protester mot krispolitiken har det aldrig r�tt tvivel om. N�r fackf�reningarna utlyste strejk i 24 timmar mot tillv�xtreformer och str�van mot sunda statsfinanser blev problemen �n mer akuta.

Om detta diskuterade jag denna morgon i TV4 - om krisens orsaker och m�jliga l�sningar. Vi har sett finanskriser i m�nga l�nder genom �ren, med olika orsaker. I det grekiska fallet har man valt att �ka inkomsterna med l�nade pengar ist�llet f�r tillv�xtreformer. Den v�gen har lett utf�r ett stup - och de f�rdelar eurointr�det medf�rde anv�ndes inte heller till reformer.

Eventuella ytterligare l�n l�r kombineras med krav p� reformer, liksom de tidigare. Desto viktigare nu att de genomf�rs. Sverige visar hur v�l det g�r n�r tillv�xtreformer genomf�rs och det finns strikta regler f�r de offentliga finanserna. Lettland visar dessutom v�gen f�r hur Grekland kan g�ra - de beh�ll en fast v�xelkurs och redde ut finanskrisen.

Se inslaget h�r - >

15/06/2011 11:38:04 am
Partiledardebatt. Sj�lvklart har det varit med intresse jag har f�ljt dagens partiledardebatt i Riksdagens kammare - som �nnu inte �r avslutad. Nya partiledare, nya positioner. Medierna har gjort sitt b�sta f�r att fokusera p� personer, men det �r faktiskt s� tr�kigt att det �r politiken som avg�r.

Regeringens fokus p� ordning i de offentliga finanserna och en reformpolitik f�r arbete, b�ttre skola och v�lf�rd �r v�l k�nd. Mot detta st�r fyra separata partier utan gemensamt program. De kunde inte ens f� ihop ett fotobollslag, s� Riksdagens tradition av en fotbollsmatch mellan regering och opposition fick st�llas in.

Sj�lv skulle jag fr�mst vilja notera en skicklig Gustav Fridolin, som talade v�l om enskilda m�nniskor och v�lst�ndsskapande. I den m�n det mer oms�tts i konkreta f�rslag �r det v�lkommet. Sj�lvklart �r det ocks� bra ju gr�nare tillv�xten blir, inte minst i form av f�retagande inom green tech.

H�kan Juholt h�ll ett spretigt anf�rande med enorma m�ngder utgiftsl�ften vars kostnad inte har bed�mts. Han f�rs�kte ocks� st� f�r modernitet i motsats till ett gammalt Sverige han p�stod �r p� v�g tillbaka. Detta med hj�lp av statliga investeringar, �terregleringar, h�gre skatter, restriktioner kring v�lf�rdsf�retag - med mera. Lycka till!

Ett huvudnummer var onekligen fr�gan om det finanspolitiska ramverket, grunden f�r sunda statsfinanser. Juholt p�stod sig st�dja detta. Andra s-f�retr�dare har talat om att g�ra avsteg fr�n praxis i hanteringen av statsbudgeten. Inneb�r Juholts besked att Socialdemokraterna nu st�r f�r praxis att behandla budgetpropositionen i sin helhet?

Uppdatering: Maud Olofsson gjorde en viktig insats i f�rsvaret av valfrihet och entrepren�rskap i v�lf�rden. Ohly sk�llde p� dem som g�r vinst. Nu �r det ju inte bara vinst i v�lf�rden han �r emot. Hans parti �r ju emot privat �gande och d�rmed emot alla f�retag och rimligen deras vinster ocks�. Kan vara v�rt att p�peka vad utg�ngspunkten �r.

14/06/2011 11:46:45 am
Republikansk debatt. Inf�r det amerikanska presidentvalet g�r den intresserade klokast i att helt undvika svenska medier. De �gnar sig oftast �t att konkurrera i att missf�rst� debatten, mest av allt republikanerna.

Den f�rsta debatten mellan de republikanska kandidaterna �gde rum h�rom kv�llen. Nu har jag kollat in st�rre delen av denna. I sak f� �verraskningar. Mycket kritik av Obama p� omr�den som jobb, statsskuld och sjukv�rd. Men v�ldigt likalydande budskap fr�n kandidaterna.

Ingen stod ut som stj�rna. Pawlenty har en sympatisk utstr�lning som kan b�ra l�ngt. Bachmann gav ett genuint intryck. Ginrich �r intelligent men ocks� en "loose canon". Front-runner Romney var r�tt tam. Paul var sedvanligt rak. �vriga tillh�r v�l de mer osannolika kandidaterna.

�n s� l�nge kr�vs policyutveckling f�r att �ndra debattens spelplan.

13/06/2011 10:25:39 am
Zetterberg. I onsdags var jag v�rd f�r ett m�te med Hans Zetterberg f�r moderata kollegor i riksdagen. Mycket god uppslutning, trots intensiva tider. Inte att undra p�; 84-�rige Hans �r en nestor, en legendar, inom id�-, opinions- och samh�llsanalys. D�rtill har han haft en central roll i moderat id�utveckling.

Min egen kontakt med honom �r utm�rkt - och han ans�g det f�r �vrigt "fr�ckt" av Isobel Hadley-Kamptz att i sin intervju med honom i Magasinet Neo l�gga in kritik mot mig. Men han ryckte ocks� rutinerat och uppgivet p� axlarna �t s�dana kv�llstidningsjournalister.

Hans talade denna onsdag delvis utifr�n sin aktuella bok som samlar ett antal av hans texter. Han har m�nga goda po�nger, men mest central �r tanken att han ser historien som en utveckling d�r olika samh�llssf�rer - politik, religion, marknad, civilsamh�lle - i v�stv�rlden alltmer har f�tt utvecklas oberoende av varandra. D� utvecklas ett "allsidighetens samh�lle" med sf�rer som har sin logik. I samh�llen d�r allt tvingas in under samma ledning och logik, i en hierarkisk struktur, kv�vs utvecklingen.

Jag inst�mmer. Och h�r har vi en st�ndigt aktuell konfliktlinje i politiken.

10/06/2011 9:30:12 am
"G�d spargrisen." Idag skriver ocks� Dagens Nyheters ledarsida om v�ra f�rslag till reformer f�r att fler ska kunna bygga upp besparingar - och ger st�d till id�n.

09/06/2011 1:03:01 pm
Bara fler i arbete kan minska barnfattigdomen. Reder i en debattartikel ut en del fakta, begrepp och m�jliga l�sningar i debatten om barnfattigdomen. Och fr�gar mig om v�nstern verkligen anser att fattiga blir mindre fattiga bara alla andra f�r l�gre inkomst.

Uppdatering: Karin Pettersson, politisk redakt�r p� Aftonbladet, skriver i �mnet idag. Det mest urs�ktande man kan s�ga om texten �r att den torde vara en f�ljd av anst�llningsavtalets krav att l�mna hj�rnan och moralen utanf�r AB-huset och ist�llet anv�nda valfri megafon. Hon skriver t ex att barnfattigdomen �kar i absoluta tal. Det �r i sak felaktigt.

L�s artikeln h�r - >

09/06/2011 10:39:25 am
Upp och ned, Aftonbladet! Ibland tror man inte det st�r som det st�r n�r man l�ser Aftonbladets ledarsida. Idag skriver de om sjukv�rdspolitik i Stockholm och kritiserar Moderaterna f�r att inte bry sig om effektiviteten i v�rden. Ist�llet framh�lls det som ett f�red�me att Socialdemokraterna fokuserar p� effektivitet och inte f�rs�ker �vertr�ffa andra partier i att ge mer pengar.

S� l�nge jag kan minnas har borgerliga f�retr�dare varit kritiska till bristen p� effektivitet i v�rd och omsorg. Mot den positionen har st�tt en ytlig populism fr�n v�nster med budskapet att v�lf�rd inte handlar om effektivitet utan om omtanke. Tal om reformer f�r effektivitet - mer v�lf�rd per krona - har m�tts av retorik om att det bara stressar personalen, forcerar behandlingar, etc. Och Socialdemokraterna har alltid varit b�st p� att g�ra av med mest skattemedel.

Ifall detta inneb�r att Socialdemokraterna nu st�djer reformer f�r effektivitet och avst�r fr�n en t�vlan om att ge mest pengar s� �r det en sm�rre revolution. Men som historisk beskrivning av positionerna i v�rddebatten �r det i b�sta fall ett f�rs�k att vara rolig.

09/06/2011 8:57:35 am
Alternativet: AMS-insatser. Idag skriver H�kan Juholt och Ylva Johansson i DN om sitt alternativ i jobbpolitiken. De g�r det n�r vi just har f�tt veta att 120 000 fler �r i arbete �n f�r ett �r sedan och Arbetsf�rmedlingen bed�mer att ytterligare 107 000 kommer i arbete i �r. Vad vill de d� g�ra? Underl�tta f�retagande? G�ra arbete mer l�nsamt? �ka r�rligheten p� arbetsmarknaden? Nej, nej, nej. De har en rad punkter med nya typer av arbetsmarknadspolitiska �tg�rder. Jag tror jag l�ter det tala f�r sig sj�lvt. Hade jag gett ett omd�me hade jag nog lutat �t att kalla det h�pnadsv�ckande fantasil�st.

08/06/2011 1:48:31 pm
Ledarst�d. Efter artiklarna i Svenska Dagbladet och dagens nyheter har ett antal ledarsidor tagit upp v�ra f�rslag till hur det ska bli l�ttare att spara ihop en ekonomisk buffert. H�r �r en och h�r �r en. Utm�rkt att diskussionen f�rs vidare, d�rtill med ett positivt tonfall.

07/06/2011 1:48:40 pm
Barnfattigdom - igen. Idag kom R�dda Barnen med ytterligare en rapport om barnfattigdom. Budskapet �r att den har �kat de senaste 10 �ren, vilket skulle bero p� mindre f�rdelningspolitisk effekt i olika bidragssystem.

Rapporten utg�r endast fr�n den relativa definitionen. Har man en inkomst under 60 procent av genomsnittet anses man fattig. (Detta inneb�r som bekant att om snittinkomsten �kar med 1000 kr och inkomsterna d�runder �kar med 700 kr s� �kar fattigdomen.) Den f�rra rapporten hade ocks� med en absolut definition; andelen f�r�ldrar med f�rs�rjningsst�d (socialbidrag). Den andelen hade halverats sedan 1997.

"De disponibla inkomsterna har �verlag �kat f�r barnfamiljer i alla inkomstskikt under det senaste �rtiondet", konstateras inledningsvis. Men inkomsterna har �kat olika mycket, s� skillnaderna har �kat n�got (fr�n 2,8 g�nger h�gre inkomst i den h�gsta femtedelen j�mf�rt med den l�gsta femtedelen till 3,6 g�nger). Det som kallas �kad fattigdom �r i h�g grad �kad inkomstspridning - men �kning �ven f�r den l�gsta femtedelen.

Rapporten studerar bidragens effekter p� inkomsterna. R�dda Barnen f�resl�r vissa bidragsh�jningar. Men det inneb�r att man missar den stora bilden. Orsaken till att det finns de som lever p� den l�gsta niv�n i f�r�ldraf�rs�kringen �r att de inte har haft en tidigare inkomst, ett jobb. Fler i arbete �r det allra viktigaste f�r att minska fattigdomen, och det ber�rs inte i rapporten.

I rapporten resoneras om f�rs�rjningsst�dens effekter p� inkomsterna. Men inte ett ord om de fattigdomsf�llor som de tyv�rr ocks� bidrar till. Genom behovspr�vningen skapas starka drivkrafter att inte arbeta. I dessa grupper kan man rentav f�rlora ekonomiskt p� att b�rja arbeta. H�r finns en reformutmaning.

Sedan har det konstaterats p� annan plats att andelen fattiga barn till utrikes f�dda f�r�ldrar �r flera g�nger st�rre �n bland inrikes f�dda. Att bryta utanf�rskapet i denna grupp �r den avg�rande nyckeln. Detta ber�rs inte heller i rapporten. De senaste tio �ren har vi tagit emot m�nga flyktingar, som tyv�rr inte har f�tt jobb i tillr�cklig grad. D�r finns utmaningen, inte i justering av bidragsniv�er.

L�s R�dda Barnens rapport h�r - >

07/06/2011 8:29:48 am
Ett s�tt att skapa v�lst�nd. Forts�tter den lokala och regionala opinionsbildningen f�r ekonomiska frizoner, nu med en debattartikel med kommunalr�det Jonas Ransg�rd (M) i G�teborgs-Tidningen.

L�s artikeln h�r - >

06/06/2011 9:33:19 pm
St�d f�r sparreformer! Henrik von Sydow och undertecknad har som bekant utvecklat id�er f�r hur vanligt folk ska kunna f� st�rre besparingar. Detta av goda sk�l, menar vi, f�r en egen ekonomisk bufferet skapar b�de mer trygghet och sj�lvst�ndighet. I s�ndags uppm�rksammades detta, och v�r motion till partist�mman, av Svenska Dagbladets ledarsida. Samma dag skrev Centerns ekonomisk-politiska talesperson, Annie Johansson, i Dagens Nyheter. Hon gav d�r st�d f�r liknande tankeg�ngar. I sin tur uppm�rksammades detta av Svenska Dagbladet igen. St�det �r verkligen v�lkommet, liksom den �kade uppm�rksamheten!

06/06/2011 9:25:01 pm
Det fantastiska Sverige. Detta �rs nationaldag vaknade jag med familjen i v�r segelb�t f�rt�jd vid en � i Stockholms sk�rg�rd. V�dret gjorde sitt allra b�sta �ven d�r f�r att skapa en storslagen scen med spegelblankt vatten. Att v�rt land �r vackert �r v�l k�nt och detta p� v�ldigt olika s�tt beroende p� plats. Men det mer speciella �r det f�rtroende som allemansr�tten f�ruts�tter; bara starka normer g�r att den kan fungera. Svensken vill vara ute i naturen och vi delar denna upplevelse p� ett unikt s�tt. Ett land �r ocks� sina institutioner, formella och informella - utvecklade av beslut, h�ndelser och omv�rld under sekler. Vi kan l�tt ta det unika f�r givet men missar d� det vi verkligen b�r uppskatta.

31/05/2011 3:08:11 pm
G�r som Lettland, Grekland! Den grekiska situationen �r inte avundsv�rd. Det tog grekiska politiker minst tre decennier att st�lla till det. De stora vinsterna med intr�det i euron f�r ett decennium sedan anv�ndes inte f�r att liberalisera ekonomin och balansera budgeten. Ist�llet fortsatte oredan och v�ldiga ineffektiviteter och korruption till�ts.

Lettland har dock p� kort tid med internationellt st�d kunnat reda ut en motsvarande situation. Detta beskrivs i en ny bok av dess premi�rminister Valdis Dombrovskis och professor Anders �slund. Anders gav mig ett ex av boken p� f�rhand i april i Washington DC. D�r skildras hur Lettland fick r�tsida p� ekonomin utan att sl�ppa den fasta koppling till euron som �r ett villkor f�r att f� inf�ra euro med tiden.

De politiska institutionerna i ett land som har varit en demokrati i 20 �r har hittills fungerat b�ttre �n de grekiska. Men s� beh�ver det inte vara. Kan grekerna agera med trov�rdighet eller kommer besluten till sist att fattas av l�ngivarna direkt?

31/05/2011 9:16:25 am
H�lsonytt. I b�rjan av detta �r bekr�ftades det ju att min tidigare �komma hade �terkommit, fast nu i form av ett antal tum�rer p� skelettet. Sedan i vintras har detta s�ledes behandlats, f�rst med str�lning, sedan med �terkommande kurer med bl a cytostatika.

Detta har sina sidor. Det tar en del tid och kraft och har med n�d och n�ppe g�tt att kombinera med uppdrag. Inte heller �r det s�rskilt kul och man blir lite l�st och kan exempelvis knappt resa. Men man m�ste g�ra det man m�ste g�ra och det �r i grunden fantastiskt att det i vart fall finns en hel del att ta till. Metoderna utvecklas.

Den senaste kuren medf�rde dock att jag fick vissa problem, som ig�r diagnosticerades. Utan att g� igenom detaljer kan man s�ga att effekten �r extrem infektionsk�nslighet n�gra dagar. Jag v�grade bli inlagd, men m�ste d� minimera riskerna f�r baciller. S� jag har f�tt st�lla in m�ten idag och imorgon. Sedan �r det ju l�nghelg.

Id�n �r att behandlingarna hur som helst ska vara avslutade i mitten av juni. Sedan ska de utv�rderas och f�rhoppningsvis ska d� positiva resultat kunna p�visas. I annat fall antar jag att de f�r �terupptas i h�st. Det hoppas jag kunna undvika. I vilket fall blir det sommar och segling d�remellan.

30/05/2011 6:10:30 pm
Dubbelfel. Politiker ska inte best�mma hur f�retag v�ljer att producera varor eller tj�nster som efterfr�gas. I synnerhet ska politiker inte fatta snabba beslut baserade p� uppr�rda k�nslor kring enskilda h�ndelser.

Nu f�refaller b�da dessa ha intr�ffat, d� den tyska regeringen har best�mt sig f�r att trots allt st�nga all k�rnkraft i landet till 2022. Detta sj�lvfallet i sp�ren av japanska Fukushima, vars orsaker och konsekvenser �r l�ngt fr�n klarlagda.

Vladimir Putin och Gazprom gl�ds nog. Kanske ocks� andra energiproducenter. Minns att nedlagda danska kolkraftverk startades igen n�r Sverige beslutade sig f�r att st�nga Barseb�ck.

Vi ska inte st�nga enskilda kraftverk eller teknologier. Det som beh�vs �r en fortsatt utveckling �ven av k�rnkraften.

26/05/2011 1:07:43 pm
Guld och silver laglig valuta. Den amerikanska delstaten Utah har gjort guld och silver till legal valuta vid sidan av dollarn. Flera delstater verkar vara p� v�g att f�lja efter. Detta beror p� misstro mot centralbankens penningpolitik och dollarns framtida v�rde. P� s� vis f�r medborgarna en valm�jlighet. En entrepren�r har startat en r�relse d�r man kan s�tta in guld eller silver och f� ett betalkort kopplat till saldot. Skottland, Sverige och USA hade f�rr det som kallas "free banking" d�r olika banker gav ut sedlar vars v�rde byggde p� guld eller silver. P� v�g dit igen?

L�s artikeln h�r - >

25/05/2011 1:07:38 pm
Moralisk relativitet? Dessa dagar �terkommer ofta rubriker om maktens m�n och deras relationer med kvinnor, g�rna illustrerade med foton p� Dominique Strauss-Kahn och Arnold Schwarzenegger. Att deras agerande j�mst�lls framst�r f�r mig som alldeles absurt.

Det DSK anklagas f�r �r ett groteskt brott, och f�rhoppningsvis f�r r�ttvisan ha sin g�ng s� skuldfr�gan utreds. Det exempelvis Schwarzenegger har erk�nt �r utom�ktenskapliga kvinnorelationer. Ett svekfullt beteende, men i bilden finns inget tv�ng och v�ld.

H�r m�ste r�da tydlig �tskillnad. Vi f�r inte devalvera betydelsen av ett v�ldsamt agerande. Det �r n�got helt annat �n frivilliga relationer.

23/05/2011 4:00:17 pm
Om frizoner i Dagens Samh�lle. Idag lanseras Dagens Samh�lles nya debattsajt p� n�tet. Jag bj�ds in att medverka som en av de f�rsta skribenterna. Mitt budskap �r att nystartzoner med r�tt utformning kan ha goda effekter och att det �r orimligt av kritikerna - V och SD - att vara emot innan utredningen ens har kommit med sitt f�rslag.

L�s artikeln h�r - >

23/05/2011 10:36:53 am
Socialdemokratisk skatter�ra. Det �r inte bara i fr�ga om Libyen och pensioner det verkar r�da betydande r�ra hos det fordom stora partiet. Ocks� i skattefr�gor h�nder det saker, vilket jag utvecklar i ett kort debattinl�gg aprop� torsdagens sammantr�de i Skatteutskottet.

L�s h�r - >

22/05/2011 10:47:56 am
V�nstersv�ng? Valet av spr�kr�r �r f�rvisso Milj�partiets egen sak. Men reflektioner �r sv�ra att undvika. Det �r tv� smarta och strategiska personer som har valts, i form av Gustav Fridolin och �sa Romson. Inga tv�ra kast l�r kunna noteras fram�ver.

Men var har de sin sj�l? N�r makthavare.se unders�kte deras egna, personliga, svar p� en l�ng rad fr�gor p� SVT:s Valpejl framkom att det parti de b�da st�r n�rmast f�rutom MP �r V. Vilka v�rderingar de har �r s�ledes tydligt.

�sa Romson stod nyligen v�rd f�r ett seminarium i Riksdagen med britten Tim Jackson, som har skrivit boken "V�lf�rd utan tillv�xt". Gustav Fridolin st�r bakom n�tverket Steg3, som vill ha ett samh�lle som "inte �r beroende av ekonomisk tillv�xt". En gammal konflikt i milj�r�relsen; tror man att utveckling och tillv�xt ger en gr�nare framtid eller ska vi ha en gr�nare men fattigare v�rld?

Gustav Fridolin har i Dagens Industri signalerat en vilja att f�rb�ttra f�retagsklimatet. Mot den nyss n�mnda bakgrunden f�r det v�l betraktas som ett mer strategiskt motiverat f�rslag. Osvett vilket b�r det naturligtvis v�lkomnas. F�rslaget att s�lja fler statliga f�retag b�r vi i synnerhet ta fasta p�.

MP-v�ljarna definierar sig sj�lva som mer v�nster nu �n f�rr; cirka 70 procent mot 40 procent 1991. I en s�dan milj� av traditionalister �r det sv�rt att bli vald som tydlig f�rnyare. Tyv�rr, vill jag h�gst personligt s�ga, d� jag har betydande f�rtroende f�r Mikaela Valtersson.

Milj�partiet �r ett sp�nnande parti, fritt fr�n m�nga av de f�rdomar och dogmer som s� ofta l�ser debatten. Med skickliga ledare, om �n sj�lva med viss ideologisk slagsida, kan utvecklingen bli intressant. Och de �r v�rda ett lycka till!

20/05/2011 1:52:01 pm
I Svensk Tidskrift: �rhundradets ekonomiska id�strid. P� Youtube debatterar Keynes och Hayek tillv�xt, kriser och politik. Hittills har Keynes dominerat. P� l�ng sikt �r vi alla d�da, p�stod han, men hans id�er verkar od�dliga. I en f�rdjupande artikel i Svensk Tidskrift argumenterar Nima Sanandaji och jag f�r Hayeks sak - i ljuset av finanskrisen och skuldproblemen.

L�s artikeln h�r - >

20/05/2011 10:09:39 am
V�lkommen till Aftonbladet, v�nligen l�mna logik och moral utanf�r. Karin Pettersson har jag umg�tts en hel del med, n�r vi satt i Nyhetspanelen p� TV4. Mitt intryck d� var positivt; hon var p�l�st och saklig. Nu har hon d�remot blivit en oseri�s demagog som Aftonbladets politiska redakt�r. Man kan undra om det �r en avg�rande del i avtalet att l�mna seriositet och heder utanf�r huset n�r man b�rjar. Idag skriver hon s� h�r:

"Anders Borg vill s�lja ut statliga bolag, eftersom han �r emot statligt �gande. Han tycker att det �r bra att l�nerna s�nks, eftersom han tror att det leder till att m�nniskor anstr�nger sig mer. Han bekymrar sig inte f�r att a-kassan inte fungerar eftersom han tror att det blir fler jobb om m�nniskor tvingas leva i oro och s�nka sina krav."

L�r oss ta detta punkt f�r punkt. �r Karin Pettersson d� f�r statligt �gande? Var g�r gr�nsen, vad ska staten inte �ga? Vad �r s� bra med att staten �ger ett flygbolag som g�r d�ligt och kostar skattebetalarna stora summor? Eller ett bol�neinstitut som kan bidra till n�sta finanskris? Var finns bel�ggen f�r att staten �r en b�ttre �gare av f�retag �n andra?

Och l�nerna. Ingen vill s�nka befintliga l�ner. D�remot kan l�nekostnaderna s�nkas genom s�nkta skatter och avgifter. Tror Karin Pettersson att l�nekostnadernas niv� �r irrelevant f�r syssels�ttningen? Det �r vidare v�l belagt att ing�ngsl�nerna f�r unga �r en f�rklaring till den h�ga svenska arbetsl�sheten bland unga. Varf�r ignorera detta?

Sist a-kassan. Karin skriver "han tror", som om politiken bygger p� en persons ogrundade id�er. �r det n�got som �r v�l belagt, ocks� av det finanspolitiska r�d Karin skriver om, s� �r det att de stramare bidragssystemen har varit avg�rande f�r drivkrafterna att arbeta och den snabba framv�xten av jobb.

Allt detta vet Karin. Men hon arvoderas f�r att sprida myter. Jag �r f�rv�nad och besviken.

19/05/2011 8:11:48 am
Animerat i Neo. I senaste numret av magasinet Neo - som i vanlig ordning inneh�ller mycket intressant och givande l�sning - debuterar undertecknad som animerad figur. Detta i Neo:s skola, d�r jag med fakta bem�ter en rad p�st�enden fr�n Sverigedemokraterna om invandring och arbete.

Jag omn�mns �ven i en intervju som Isobel Hadley-Kamptz har gjort med Hans Zetterberg. Hon refererar till hans uppfattning att marknadens drivkrafter inte ska r�da inom alla samh�llets sf�rer, s�som kunskap och utbildning. Detta f�rs�ker hon g�ra till en kritik av mig genom att skriva att hon d� "t�nker p�" att jag efter ett m�te med en student i fornnordiska spr�k ska ha funderat �ver om vi ska ha utbildningar som inte leder till jobb.

Nu var, f�r det f�rsta, h�ndelsen en annan. Studenten sj�lv meddelade mig att hon absolut inte trodde att hennes utbildning skulle leda till jobb. Ifall man bara ska �gna sig �t allm�n personlig utveckling tycker jag man kan ifr�gas�tta att den ska finansieras av skattebetalarna.

I �vrigt kan jag f�rs�kra att jag har den b�sta relation till Hans Zetterberg, som jag har stor respekt f�r. Jag delar till fullo hans engagemang f�r det civila samh�llet. Och jag tror inte han uppskattar att indirekt ha gjorts till min kritiker.

18/05/2011 2:00:33 pm
Finanskrisers orsaker. Grekland, Irland och Portugal har problem. Eftersom de tillh�r de 17 l�nder som anv�nder euro finns det de som verkar tro - eller i vart fall p�st�r - att det beror p� euron. I s� fall skulle v�rlden ju kunna avskaffa risken f�r finanskriser genom att avskaffa euron.

Orsakerna till de hundratals finanskriser vi har haft runtom i v�rlden i modern tid �r naturligtvis andra. Hur riskerna f�r kriser kan minska debatterade inte bara Keynes och Hayek utan �r fortfarande ett stort forskningsf�lt.

P� denna sida samlas en stor m�ngd studier av finanskriser, orsaker och l�mpliga policysvar. Riskerna �kar med konstgjort billiga pengar och med stimulanspolitik som skapar skulder. Men annars kan orsakerna variera starkt.

Det potentiellt st�rsta problemet nu �r USA, vars skulder v�xer snabbt. Deras kreditbetyg riskerar s�nkas. Inom parentes kan p�pekas att de inte anv�nder euro. Den ekonomiska politiken �r Barack Obamas stora misslyckande.

16/05/2011 9:42:22 am
Omval. Utfallet av omvalet i landstingsvalen i V�stra G�taland och �rebro blev m�ttligt bra. Inga tydliga majoriteter, l�gt valdeltagande, �kning f�r de r�dgr�na. Av detta kan man g�ra flera reflektioner.

En s�dan �r att Socialdemokraterna nu b�r betraktas som tillbaka i matchen efter sin kaotiska period. Nu b�r de behandlas och granskas som andra partier, vilket de har varit befriade fr�n. Hur l�fteskarusellen ska finansieras �r en aspekt som seri�sa medier borde st�lla fr�gor om.

En annan �r betydelsen av att vi borgerliga f�retr�dare st�rker v�rt f�rtroende i v�lf�rdsfr�gor. F�ruts�ttningarna i sak �r goda; d�r de r�dgr�na f�rsvarar en gammal ordning som skapar problem har vi en fungerande reformpolitik. Till det beh�ver vi l�gga ett �n tydligare engagemang.

15/05/2011 10:40:59 am
Val och myter. Idag �r det val i V�stra G�taland och �rebro l�n. Det finns en chans att Alliansen f�r makten och kan bedriva reformpolitik f�r b�ttre v�lf�rd. Som av en lustig slump sker valet p� 80-�rsdagen av de s k skotten i �dalen. I efterhand har h�ndelsen blivit en stark ber�ttelse om hur den tidens borgerliga samh�lle kallade in milit�r mot en fredlig demonstration. Den korrekta historien �r att en kommunistisk v�ldsaktion, som f�rd�mdes av s�v�l Per Albin Hansson och LO, inte kunde hanteras av enbart polis - och att milit�rens skott var ett misstag. 80-�rsdagen kan leda till att myten vevas om igen, eller till att ber�tta sanningen. I vilket fall visar skillnaden mellan fakta och myt hur ibland historien tillr�ttal�ggs f�r att passa politiska syften.

L�s mer h�r - >

14/05/2011 5:49:11 pm
"Frizoner ger v�lst�nd." Idag skriver jag i Sydsvenskan tillsammans med Anja Sonesson (M), vice ordf�rande i kommunfullm�ktige i Malm�. Vi argumenterar f�r att nystartzoner med r�tt utformning kan vara ett viktigt verktyg f�r att bryta utanf�rskap och skapa v�lst�nd.

L�s artikeln h�r - >

14/05/2011 1:55:53 pm
Moderata m�jligheter i Stockholm. Idag genomf�rs f�rbundsst�mman f�r Moderaterna i Stockholms l�n. Jag h�ll ett anf�rande om den Valanalys jag ledde arbetet med, och valdes d�rtill in i styrelsen. P� det viset kan jag arbeta vidare med att g�ra verklighet av de id�er och slutsatser som finns i analysen.

Moderaterna �r Stockholms l�ns ledande parti, och b�r nu stora politiska ansvar. Utmaningen �r att b�de kunna regera och f�rnyas f�r att v�xa 2014. Potentialen �r utm�rkt; regionen �r dynamisk, v�xande och v�lm�ende. Moderaterna har drivit p� och v�lkomnar det kunskaps- och tj�nstesamh�lle Stockholm nu �r.

Fortsatta f�rb�ttringar bygger p� att vi har den b�sta analysen av verkligheten och utvecklar v�r politik. Fokus b�r vara p� reformer f�r b�ttre v�lf�rdstj�nster. Det �r en utmaning - som m�jligen underl�ttas av att v�ra motst�ndare har velat bromsa reformer i 25 �r och forts�tter s�.

13/05/2011 1:40:18 pm
N�sta finanskris. Ig�r eftermiddag var jag tillsammans med Anna Kinberg Batra (M), ordf�rande i Finansutskottet, v�rd f�r filmvisning i Riksdagen. Martin Borgs har gjort filmen �verdos - om n�sta finanskris, med Johan Norberg, baserat p� dennes bok i �mnet, En perfekt storm. Det blev hyfsat god uppslutning och bra diskussion. Framf�r allt f�rtj�nar det att understrykas hur bra filmen �r. S� har den ocks� visats p� TV runtom i v�rlden och vunnit m�nga priser som dokument�r. Dess kraftfulla budskap om hur vi med stimulanspolitik har byggt upp enorma skulder och d�rmed lagt grunden f�r n�sta kris �r ocks� h�gst aktuellt. Och �ven om Sverige har h�g tillv�xt och l�g skuld finns risker. Dels �r vi beroende av omv�rlden, dels har vi banker som har l�nat ut pengar motsvarande en summa p� fem g�nger v�r BNP, inte minst till l�ntagare i m�nga andra l�nder. Allt fler r�ster h�js f�r att vi inte beh�ver minska statsskulden eller ha �verskott i finanserna, vilket �kar riskerna. Vi kan �ka medborgarnas ekonomiska egenmakt utan att tumma p� dessa m�l.

12/05/2011 1:35:12 pm
Mer tillg�nglig v�rd. Svensk sjukv�rd h�ller i internationella j�mf�relser god kvalitet. Tillg�ngligheten har d�remot l�nge varit en av de s�msta i v�stv�rlden; en situation som v�xte fram under socialdemokratiska regeringar.

Privata sjukv�rdsf�rs�kringar utvecklades som ett svar p� k�erna. Fr�mst sm�f�retagare finansierade egen v�rd f�r att slippa v�nta. Idag omfattas en halv miljon svenskar av s�dana f�rs�kringar; flera fackf�reningar tecknar f�r sina medlemmar. Detta kortar k�erna.

I dagens Aftonbladet f�rs�ker ledarsidan f� k�erna och f�rs�kringarna till n�got Moderaterna vill ha. Men vi har ju arbetat stenh�rt med v�rdval och k�miljard f�r att avskaffa k�erna s� alla f�r r�tt v�rd i tid. I Stockholm har k�erna halverats.

Aftonbladet hittar helt enkelt p� en myt som de sedan bek�mpar. Allt f�r att i f�rsta hand bidra till fler S-r�ster i omvalet i V�stra G�taland, f�rst�s, och i andra hand f�rsvara den planekonomi som skapade k�erna.

S� d�ligt, s� d�ligt.

10/05/2011 5:54:35 pm
Varierad vecka. Detta har varit en solig dag av annars r�tt parlamentariskt snitt f�r min del med utskott och gruppm�te. Imorgon b�rjar dagen med att jag inleder en debatt i kammaren om EU-kommissionens f�rslag till gemensam bolagsskattebas. D�refter avg�r transport till Engelsberg, d�r Axess har sitt seminarium och jag ska tala om borgerligheten framtid. P� torsdagen efter hemkomst ska sedan Anna Kinberg Batra och jag st� v�rdar f�r att visa filmen �verdos i riksdagen. B�da filmmakarna, Johan Norberg och Martin Borgs, medverkar. Viktigt och aktuellt budskap om s�v�l statsfinanser som tillv�xtreformer.

07/05/2011 9:45:03 pm
Moderater eller moderater? Denna fredag och l�rdag genomf�rdes s�ledes Moderaternas s� kallade Sverigem�te med 1800 deltagare, i Karlstad. Verkar enligt m�nga rapporter ha varit v�ldigt lyckat. Sj�lv kunde jag inte delta, av tv� sk�l. P� fredagskv�llen var jag inbjuden att tala f�r n�gra hundra ytterligare moderater, p� Stockholms �rsst�mma. Till det kom att jag under fredagen fick ytterligare en kur cytostatika - vilket f�r �vrigt har sina sidor att g�ra just f�re ett st�rre anf�rande. Synd att missa Sverigem�tet, man kan inte vara med p� allt - f�r satsa p� h�stens Partist�mma ist�llet!

06/05/2011 10:16:35 am
OECD: Inkomstskillnaderna �kar f�r att det l�nar sig f�r d�ligt f�r l�ginkomsttagare att arbeta. Det �r allts� mycket viktigt att g�ra arbete med l�nsamt ocks� f�r m�nniskor med l�gre inkomster. I Sverige har vi g�tt fr�n de h�gsta skatterna p� l�ginkomsttagare i v�stv�rlden till medelh�ga. Men vi b�r g� vidare. Idag �r, trots skattes�nkningarna, ofta marginaleffekterna runt 100 procent - att g� fr�n bidrag till arbete kan g� p� ett ut eller rentav bli en ekonomisk f�rlust, i vissa grupper. Det �r orimligt och or�ttvist.

L�s mer h�r - >

05/05/2011 1:31:23 pm
N�r arbete �r l�nsamt kan vanligt folk spara. En kollega i Skatteutskottet, Fredrik Olovsson (S), replikerade p� v�r debattartikel om hur vanligt folk ska kunna bygga upp besparingar. Han verkar vara en stark motst�ndare till att personer med l�ga eller medelstora inkomster har en ekonomisk buffert som ger sj�lvst�ndighet och trygghet. Vi bem�ter hans kritik idag h�r.

02/05/2011 8:28:31 pm
Socialdemokratisk v�rmotion. Mot bakgrund av att s� mycket i den socialdemokratiska politiken nu ses �ver - som skatterna - inneh�ller deras v�rmotion sj�lvklart inte s� mycket. Men en sak �r tydlig; de anser fortfarande att staten kan och b�r styra mer av ekonomin. Statligt exportst�d ska �ka till l�nder som politiker tror p�. S�rskilda investeringsprogram ska investera i branscher politiker tror p�. P� marknader som har avreglerats ska staten �terta en central roll. Och s� vidare.

Men �r det nu n�got som inte kan avhj�lpas med mer statlig ekonomisk styrning s� kan nog parter, kommitt�er eller r�d g�ra det. I klassisk korporativistisk anda ska alltid topparna i stora organisationer styra upp saker. Mest p�kostad �r en Kompetenskommission, som s�vitt jag kan begripa ska utveckla id�er f�r b�ttre matchning. F�r detta ska de f�rst f� en �rlig budget p� 100 miljoner kronor, med tiden en miljard. �r det verkligen genom �verbetalda byr�krater folk kan f� jobb?

L�s S-v�rmotionen h�r - >

02/05/2011 11:13:09 am
"L�gavl�nade ska ocks� kunna spara." N�v�l, uppf�rsbacken i m�jligheterna att konkurrera i nyhetsl�get idag delar man i vart fall ocks� med Tommy Waidelich (S), som presenterar sitt partis v�rmotion. Idag skriver Henrik von Sydow, Anna K�nig Jerlmyr och jag i Aftonbladet om hur vi kan genomf�ra reformer s� ocks� l�ginkomsttagare f�r m�jlighet att bygga upp en ekonomisk buffert.

L�s artikeln h�r - >

02/05/2011 8:45:43 am
A Great Day. I think that former President George W Bush had a good comment on the news that US forces had killed Osama bin Laden:

"This momentous achievement marks a victory for America, for people who seek peace around the world, and for all those who lost loved ones on September 11, 2001. The fight against terror goes on, but tonight America has sent an unmistakable message: No matter how long it takes, justice will be done."

I think the last point is especially important; it shows persistence in the fight against terror.

29/04/2011 11:41:42 am
Battle of the Century. Giganternas id�kamp om v�lst�nd, kriser och politik. Ta del av bataljen mellan Keynes och Hayek i s�ng och bild h�r. Jag vet p� vems sida jag st�r.

28/04/2011 3:36:55 pm
Arbetskraftsinvandring och matchning. P� samma tema som i de f�reg�ende bloggposterna st�llde jag idag en fr�ga till statsministern under dennes fr�gestund i Riksdagen. H�r kan man se fr�gan och direkt efter hans svar. P� grund av datorhaveri fick jag ingen f�ljdfr�ga f�rr�n senare - den kan ses h�r, med svar efter.

27/04/2011 6:05:40 pm
115 000 fler i arbete. Aprop� "missmatchning" s� �r det f�rst�s utm�rkt att f�retagen efterfr�gar v�ldigt mycket medarbetare. S� stor �r denna efterfr�gan att inte alla hittar personer med den kompetens de s�ker. Men n�gra hittar de i alla fall. SCB kom ig�r med nya siffror som visar att 115 000 fler har arbete �n f�r bara ett �r sedan. Aldrig f�rr har s� m�nga haft jobb i Sverige.

L�s mer hos SCB - >

27/04/2011 9:39:22 am
B�ttre matchning - Socialdemokraterna �r emot. Hittills i �r, det f�rsta kvartalet, har 3 200 personer invandrat som arbetskraft till Sverige. P� �rsbasis skulle det motsvara 13 000 personer. De kommer fr�mst fr�n Indien, Kina, Ukraina och Turkiet. De st�rsta grupperna har s�rskild teoretisk kompetens, s�rskild yrkeskompetens eller arbetar i v�rd och omsorg. Den enskilt st�rsta gruppen �r datatekniker. Detta �r m�nniskor som kommer hit och arbetar direkt, fyller bristyrken, utvecklar v�ra f�retag och bidrar till v�lst�ndet. Detta �r ett inslag i en b�ttre matchning p� arbetsmarknaden. Vem �r emot? Jo, Socialdemokraterna. Vad s�ger Tommy "missmatchning" Waidelich om det?

Ta del av statistiken h�r - >

24/04/2011 8:51:58 pm
S� kan vi bek�mpa svensk fattigdom. Denna soliga p�skdag publicerade Expressen ett kort debattinl�gg av undertecknad med tre reformf�rslag f�r att antalet som kan anses fattiga - �ven barn - i Sverige ska minska �nnu snabbare. Dock finns inte texten p� n�tet, s� den bifogas nedan:

Vi b�r f�ra en inkluderande politik i Sverige, som leder till f�rre fattiga. Vem som helst ska kunna lyckas oavsett bakgrund. Barnfattigdomen har enligt R�dda Barnen halverats sedan 1997, men inga barn ska v�xa upp i fattigdom i Sverige.

Problemet �r utanf�rskap och bidragsberoende. Tack vare en reformpolitik f�r arbete v�xer nu jobben snabbt fram i Sverige. L�gre skatt f�r l�ginkomsttagare har minskat fattigdomen. Men mer beh�ver g�ras:

- Ekonomiska frizoner i omr�den med stort utanf�rskap. Regeringen har tillsatt en utredning om detta. Id�n �r s�rskilda skattel�ttnader. Sverige har historiskt haft frizoner och det finns m�nga s�dana runtom i v�rlden. Vi kan l�ra av det som har fungerat.

- Skolan kan f�nga upp dem som inte f�r st�d och uppmuntran hemma. D�rf�r m�ste den forts�tta bli b�ttre, med rej�la resurser och kunskapskrav. Friskolereformen, som ger valfrihet och m�jlighet att l�mna hemorten, m�ste f�rsvaras.

- De flesta i Sverige har inga besparingar, vilket leder till otrygghet och beroende av offentliga beslut. Genom skatteavdrag riktade mot l�ginkomsttagare kan fler bygga upp en ekonomisk buffert. Socialbidragstagare som arbetar och sparar b�r inte f� bidraget nedtrappat direkt.

R�rligheten i samh�llet kan �ka. Fler m�nniskor kan f� mer makt �ver sina liv. D� beh�ver vi �ppna fler d�rrar till arbete, f�retagande, sparande och utbildning s� att fattigdomen kan forts�tta minska.

Johnny Munkhammar
Riksdagsledamot (M)

21/04/2011 9:44:00 am
"Skitjobb?" Karin Wanng�rd, Socialdemokraternas f�rslag till finansborgarr�d i Stockholm 2014, understr�k som bekant h�rom dagen f�ljande: "Unga ska inte tvingas ta och l�nas in i skitjobb, som att vara s�ljare och arbeta p� provision." F�r detta har hon tvingats be om urs�kt. Men vi vet ju nu vad hon tycker. Jobb �r inte alltid s� viktigt. Sj�lv har jag jobbat extra under gymnasiet som telefonsf�rs�ljare av tidningsprenumerationer - p� provision. Tidigare �n s� som utdelare av morgontidningar, kanske lite tidigt och ingen lysande timl�n, men bra motion i miljonprogramsomr�den. Och framf�r allt bra extra inkomst. Men f� unga g�r det hela livet, det viktiga �r att testa. N�r man �r ung f�r man ta lite enkla jobb ocks�. Klart b�ttre �n bidrag.

20/04/2011 11:32:29 am
Uppm�rksammad. USA-resan uppm�rksammas av makthavare.se h�r.

20/04/2011 10:39:42 am
Fewer Poor in the World. According to the just-released Global Monitoring Report, the number of extremely poor in the world continued to fall sharply. Since the reforms for econmic freedom that set globalization off, the fall has been dramatic. Some feared that the financial crisis would put an end to that. But it seems not to have happened. In 1990, 1 800 million in the world were extremely poor, in 2005, 1 400 million were, and the World Bank projects that number to be less than 900 million in 2015.

Read more here - >

19/04/2011 9:54:48 am
American Enterprise Institute. Yesterday, Anders Borg and I had events at three think-tanks in Washington DC. The two first ones, at Brookings and Carnegie Endowment, were round table discussions with leading experts, such as leaders from the World Bank, former presidential advisors, scholars, etc. Very interesting discussions. The last one, American Enterprise Institute, had a bigger event which was also broadcast on the web. It features, besides us, also Vincent Reinhart and Carmen Reinhart, the latter often being referred to as currently the most influential economist in the world.

See the event here - >

18/04/2011 3:49:19 am
Washington DC. Det har varit tv� relativt intensiva dagar h�r i Washington DC. Under tidigare bes�k har jag oftast haft att g�ra med think-tanks och organisationer i olika projekt, inte minst anf�randen i samband med t ex bokpresentationer. Men nu har det varit en serie m�ten p� IMF och V�rldsbanken. Jag har medverkat tillsammans med Anders Borg och n�rmaste kollegor. Vi har ocks� haft m�ten med svenska representanter som Stefan Ingves och Gunilla Carlsson. L�rorika insikter i hur dessa organisationer fungerar i praktiken. Denna kv�ll talade Anders Borg och undertecknad f�r ett hundratal personer p� ett SNS-seminarium i House of Sweden. Budskapet om reformer som fungerar och det svenska exemplet var klart uppskattat. Imorgon river vi av tre amerikanska think-tanks.

13/04/2011 1:47:56 pm
Med Borg till Washington DC. P� fredag morgon �ker finansminister Anders Borg till Washington DC f�r en rad m�ten, seminarier och anf�randen. Jag har tackat ja till att resa med och delta i programmet, inte minst ska vi p� m�ndag tala p� tre av de dominerande tankesmedjorna om ekonomiska reformer. H�r �r ytterligare information om arrangemanget p� American Enterprise Institute.

Uppdatering: Resan uppm�rksammas av Timbro h�r.

13/04/2011 11:26:36 am
St�d f�r ekonomisk buffert. Liberala Nyhetsbyr�n argumenterar v�l i en artikel publicerad i en rad morgontidningar i fr�gan om reformer f�r att alla ska kunna spara ihop en egen ekonomisk buffert. Artikeln avslutas med f�rhoppningen att id�n vinner geh�r p� Moderaternas st�mma. Inst�mmer!

L�s artikeln h�r - >

12/04/2011 11:00:36 am
Valanalys f�r Moderaterna i Stockholms stad och l�n. Nu finns hela analysen att ladda ned och l�sa h�r.

12/04/2011 10:33:40 am
"S� ska vi moderater regera och v�xa i Stockholm." Idag presenteras valanalysen f�r Moderaterna i Stockholms stad och l�n. Jag har varit ordf�rande i valanalysgruppen. Vi har haft ett brett uppdrag som har omfattat mer �n bara kampanjen. V�ra slutsatser och rekommendationer ber�r policyutveckling, organisation, f�retr�dare, kommunikation, med mera. Id�n �r att f�rslagen ska kunna b�rja genomf�ras med b�rjan inom kort. Vi stakar ut en v�g som f�rs�ker kombinera ett regerande i st�rre delen av Stockholms l�n med ambitionen att n� ett st�rre v�ljarst�d 2014. I h�g grad handlar det om att �ka v�r trov�rdighet i v�lf�rdsfr�gor. H�r �r en debattartikel med viktiga delar av analysen - som i sin helhet kommer p� webben inom kort.

12/04/2011 9:50:33 am
Bloggreaktioner. P� Henrik von Sydows och mina reformf�rslag f�r att alla ska kunna spara ihop en rej�l ekonomisk buffert har ett antal bloggar kommenterat. Se h�r, h�r, h�r, h�r och h�r. Kritikerna kommer fr�n v�nster; uppenbart �r att de provoceras av id�n att vanligt folk ska ha besparingar som ger dem �kad frihet. N�gon f�respr�kar mer bidrag ist�llet, n�gon f�rs�ker f� det till att v�ra reformer skulle gynna de f�rm�gna. Nu var det ju tv�rtom s� att f�rslagen �r skr�ddarsydda f�r att n� just dem som inte har besparingar idag. Ifall det uttryckligen st�r s� i texten kan man rimligen inte l�ta sina f�rdomar r�da.

11/04/2011 9:08:10 pm
L�ttare f�r norrm�nnen att tr�ffa doktorn. Jag skriver i Svenskt N�ringslivs Reformbank om hur ekonomiska drivkrafter i prim�rv�rden p�verkar tillg�ngligheten. I Norge har ers�ttningssystem och entrepren�rskap i l�kark�ren kortat k�er.

L�s h�r - >

11/04/2011 9:50:01 am
Ska ingen h�llas tillbaka? Intervjuad i DI Weekend yttrade H�kan Juholt (S) f�ljande:

"Jag har fortfarande sv�rt att spela minigolf med mina s�ner och f�rlora. Jag tycker inte att det �r roligt. N�r barnen var mindre sa folk: ′Men l�t dem vinna.′ Varf�r d�? Det kommer att ge dem en helt skev bild av verkligheten. Ska de som �r b�ttre ge upp f�r att de som �r s�mre ska k�nna sig som vinnare? N�dag�vor. S� kan man inte forma vare sig en �familj eller ett samh�lle. I st�llet kan det sporra dem att bli �nnu b�ttre. Nu sl�r de mig i minigolf. S� nu spelar vi inte det �l�ngre."

Mycket intressant. L�tt att tolka som att politik inte ska bromsa n�gon som vill fram�t. S�ledes ett inl�gg mot progressiva skatter? Eller mot f�rm�genhetsskatt? Eller f�r elitklasser i skolan? Undrar vad han menade. Och om han ins�g vad det var han uttryckte. Eller om han har dubbla m�ttstockar, en privat och en politisk.

11/04/2011 8:29:21 am
"En �rsl�n p� banken med ny sparreform." De flesta svenskar har ingen ekonomisk buffert. Detta leder till otrygghet och beroende av offentliga myndigheter och beslut. Idag f�resl�r Henrik von Sydow, ordf�rande i Riksdagens skatteutskott (M), och jag flera reformer f�r att alla ska kunna bygga upp ett rej�lt sparande. Vi inriktar oss s�rskilt p� dem med l�ga eller medelh�ga inkomster. Id�n med egen trygghet har gamla svenska r�tter - fr�n sj�lv�gande b�nder till egnahemsr�relsen. Vi bygger p� detta arv.

L�s debattartikeln h�r - >

08/04/2011 6:52:01 pm
P1-debatt om frizoner. S�ledes debatterade jag ekonomiska frizoner med Christina H�j Larsen, riksdagsledamot f�r V�nsterpartiet, i Studio Ett. Jag tycker att den debatten klargjorde fr�gan och dess skiljelinjer riktigt bra.

Lyssna p� debatten h�r - >

07/04/2011 9:32:46 pm
Frizoner mot utanf�rskap. P� Newsmill har en liten debatt om ekonomiska frizoner - nystartzoner - inletts. Jag g�r ett inl�gg h�r.

05/04/2011 4:13:23 pm
Skattes�nkningar minskar barnfattigdom. Tommy Waidelich, ny ekonomisk-politisk talesman (S), �ppnade i en intervju f�r att s�nka skatter ytterligare f�r l�ginkomsttagare. Idag kom ett ytterligare argument f�r detta, i form av en ny utredning fr�n Riksdagens Utredningstj�nst. Den visar att jobbskatteavdraget har minskat barnfattigdomen med 13 procent sedan 2007. Mer av samma!

05/04/2011 1:38:34 pm
Jobbdebatt med Damberg. En inte allf�r l�ng stund efter eurodebatten var det s�ledes dags att p� Svenskt N�ringsliv Stockholm ta del av en aktuell f�retagarbarometer och tillsammans med Mikael Damberg (S) kommentera denna. 4000 f�retag i landet har tillfr�gats, varav - tror jag det var - 400 i Stockholm. I genomsnitt har produktionen �kat med 29 procent i Stockholmsf�reagen de senaste sex m�naderna. Ett r�tt tydligt bel�gg f�r att det �r bra drag i svensk ekonomi. M�nga f�retag anst�ller, flera har problem med att hitta r�tt personer. Detta understryker att drivkrafter att arbeta, r�rlighet p� arbetsmarknaden, effektiv matchning och utbildningsreformer �r viktiga. Representanten f�r HomeMaid kunde bekr�fta min tes att marginaleffekterna av att g� fr�n bidrag till arbete fortfarande �r f�r stora i flera grupper. Arbete m�ste l�na sig �nnu b�ttre.

Uppdatering: H�r finns ett litet referat av arrangemanget.

05/04/2011 1:36:27 pm
Eurodebatt mot Pagrotsky. Imorse debatterade jag s�ledes europeisk ekonomi med fokus p� euro med Leif Pagrotsky (S) i Nyhetsmorgon p� TV4. En fr�ga som varken �r svartvit eller s�rskilt enkel.

Se debatten h�r - >

01/04/2011 12:44:25 pm
B�tskatt - nej tack! I lokaltidningen Mitt i S�dra Roslagen skrev jag h�rom veckan om varf�r det socialdemokratiska f�rslaget om skatt p� fritidsb�tar �r skadligt - f�r b�t�gare med sm� marginalet och f�r sk�rg�rdskommuner. I senaste numret finns ett svar, d�r f�rfattaren argumenterar f�r b�tskatt, menh d�r rubriken blev: "Dumt f�rslag om b�tskatt av Johnny Munkhammar". Ja, nu var det ju allts� jag som var emot f�rslaget, inte tv�rtom. Ska kr�va r�ttelse.

01/04/2011 9:30:06 am
Svensk Libyeninsats. Just nu debatterar riksdagen den svenska milit�ra insatsen i Libyen. En mycket viktig insats. Kanske de milit�ra resurser Sverige bidrar med hade kunnat mobiliseras p� annat h�ll. Men det �r viktigt att det �r en bred internationell koalition, och att Sverige �r aktivt. Blott timmar efter Natos f�rfr�gan l�g en proposition fr�n regeringen p� riksdagens bord. Nu ska vi allts� delta i en Natoledd insats, med brett st�d i riksdagen.

Ig�r var det en demonstration p� Mynttorget med anledning av att Natos generalsekreterare var i riksdagen. Banderollerna l�t meddela att "Bomber bygger inte fred". Kanske de skulle ha rest till Tripoli och ber�ttat det f�r Khadaffi. Kanke allt hade varit l�st d�? Lite blommor och fredss�nger kanske hade stoppat diktatorns v�ld? Det finns ingen gr�ns f�r hur mycket v�ld och f�rtryck s� kallade fredsr�relser verkar vara beredda att acceptera.

Socialdemokraterna har hetsat i veckor om att Sverige m�ste ingripa, och de har g�tt till kraftfulla angrepp mot Carl Bildt f�r att han inte anses ha agerat snabbt nog. Vad g�r de d� n�r f�rfr�gan kommer? Jo, meddelar regeringen att villkoret f�r deras st�d �r att de svenska styrkorna inte f�r delta i strid. Ig�r i riksdagen var de mycket noga med att p�peka att de verkligen inte vill se Sverige som Natomedlem.

Vilket sk�mt. Detta �r en alldeles f�r viktig fr�ga f�r s�dana j�nserier.

31/03/2011 9:27:33 am
Waidelich godk�nner skattes�nkningarna? Idag skirver H�kan Juholt och Tommy Waidelich p� DN Debatt om den ekonomiska politiken. Jag kanske l�ste snabbt, men s�g inga ompr�vningar eller nya policyf�rslag. Jag tror dock att p�st�endet "arbetsl�sheten �r i dag h�gre och utanf�rskapet djupare �n vid regeringsskiftet 2006" kommer att eka lika ih�ligt inf�r 2014 som �stros utfall om att regeringen hade raserat statsfinanserna 2010. Denna mening fastnade jag s�rskilt f�r: "H�g tillv�xt, fler i arbete samt effektiviseringar och omprioriteringar inom statsbudgeten skapar goda m�jligheter f�r nya investeringar." Det betyder rimligen att Socialdemokraterna nu anser att de offentliga int�kterna �r tillr�ckligt stora. Nu har de allts� underk�nt sin egen kritik av skattes�nkningarna - och kan inte �terkomma till att dessa har g�tt ut �ver v�lf�rden. S� bra!

31/03/2011 8:33:25 am
R�ttvisa skatter? Hur stor del av de totala inkomsterna i ett land har den rikaste tiondelen? Och hur stor andel av de totala skatteinbetalningarna st�r de f�r? Svaret p� den fr�gan st�tte jag p� i en utomordentligt intressant och talande tabell. I Sverige �r b�da andelarna exakt lika stora, cirka 27 procent. Men i USA, exempelvis, �r deras andel av inkomsterna 33 procent men andelen av skatteinbetalningarna hela 45 procent.

L�s mer h�r - >

30/03/2011 5:26:02 pm
Mer resurser till v�lf�rd med vinstintresse. I den debatt som har p�g�tt om v�lf�rdsf�retag som str�var efter vinst, och effekterna d�rav, skriver jag nu p� Svenska Dagbladet Opinion. L�t mig h�r ocks� bjuda p� de stycken d�r jag bem�ter Carin J�mtin (S) om handel med v�lf�rd, som fick strykas av utrymmessk�l:

"Slutligen p�pekar Carin J�mtin att hon inte ser hur v�lf�rd kan utvecklas genom handel, f�r v�lf�rdsf�retags verksamhet i andra l�nder inte ger skatteint�kter h�r hemma. Man kan undra om hon d�rmed vill att de tre landsting som �ger bolag som �gnar sig �t v�rdhandel ska sluta med det. Man kan ocks� undra om hon har tagit del av den f�rra L�ngtidsutredningens analys av hur v�lf�rden kan bli b�ttre genom handel. Och har hon h�rt att Australiens st�rsta tj�nsteexport �r utbildning?

Handel med v�lf�rd kan bedrivas genom att personal, konsumenter, kapital eller leverant�ren r�r sig �ver gr�nsen. Rekrytering av kompetens fr�n utlandet �r viktigt, inte minst mot bakgrund av pensionsavg�ngar. Kan vi organisera vissa behandlingar utomlands p� certifierade kliniker kan vi frig�ra stora resurser. Kan vi locka patienter till specialiserad v�rd f�r vi int�kter h�r. Kan vi locka utl�ndska investeringar utvecklas svensk v�lf�rd. En av L�ngtidsutredningens huvudslutsatser var dock att detta bara blir m�jligt om vi forts�tter v�lkomna f�retagande i v�lf�rden."

L�s artikeln h�r - >

30/03/2011 12:12:27 pm
Debatt om barnfattigdom. Ig�r deltog jag i en interpellationsdebatt som finansminister Anders Borg hade i riksdagens kammare. Den kan ses h�r (repliker f�r man klicka p� successivt nedanf�r).

29/03/2011 1:26:58 pm
Hvad vill Juholt? M�nga har spekulerat och jag �r inte s�ker p� att kunna bidra med n�got nytt. Men jag lyssnade med intresse till H�kan Juholts tal i l�rdags. Och direkt kan jag erk�nna att jag gillar personer som �r �kta och har glimten i �gar. Juholt �r en s�dan person.

Avseende inneh�llet delar jag flera av hans v�rderingar, exempelvis om att hj�lpa dem som har det s�mst och om social r�rlighet. Men att G�ran Greider hyllade talet tror jag s�ger mer �n n�got annat. D� har man gjort en rej�l v�nstersv�ng.

Perspektivet var v�ldigt lite av ett skapande och dynamiskt samh�lle, desto mer handlade om f�rdelning. V�ldigt lite, om ens n�got, talades om tillv�xt och jobb, och desto mer om vinst i v�lf�rden och barnfattigdom. N�mndes f�retag s� var det som n�got d�ligt.

I tre decennier har Socialdemokraterna ogillar samh�llsutvecklingen. Sverige �r ett globaliserat tj�nstesamh�lle d�r m�nniskor har stor frihet. Bakom oss ligger ett mer fyrkantigt samh�lle med offentliga monopol, ett f�tal storf�retag och extremt h�ga skatter. Socialdemokraterna har ibland f�rs�kt bromsa, ibland f�rs�kt f�rnya sig sj�lva.

Juholt f�refaller har gett upp f�rs�ken att f�rnya och f�rsonas med samh�llsutvecklingen och landets modernisering. Nu �r det v�lfomulerad men likv�l traditionell politik som g�ller. De egna jublade - men �r det ett gott tecken? N�r man fler �n de mest troende d�?

29/03/2011 1:21:51 pm
V�nsterut! Tidningen makthavare.se har g�tt igenom st�ndpunkterna i sakfr�gor fr�n de av Milj�partiets valberedning f�reslagna nya spr�kr�ren �sa Romson och Gustav Fridolin. Slutsatsen �r att det parti de b�da st�r n�rmast �r V�nsterpartiet, f�ljt av Socialdemokraterna. Under den nuvarande ledningen har Milj�partiet f�r�ndrats och kommit att upplevas som ett modernt mittenparti, lockande inte minst f�r storstadsv�ljare. Ser ut att bli ett slut p� den epoken med besked.

25/03/2011 9:06:52 pm
"S� blev Tyskland Europas r�ddare." I en ny text p� Refombanken beskriver jag hur Tyskland gick fr�n att vara Europas ekonomiska broms till att nu �ter vara den starkaste motorn - och vilka reformer och beslut som ledde dit.

L�s h�r - >

24/03/2011 9:08:39 am
Jobben d�? Idag skriver LO:s ordf�rande Wanja Lundby Wedin i Dagens Nyheter om hur Socialdemokraterna b�r utvecklas. Detta med anledning av en opinionsm�tning LO har l�tit Novus Opinion g�ra bland sina medlemmar.

Bland annat har medlemmarna f�tt svara p� vilka som �r de stora samh�llsproblemen. Ifall Lundby Wedin redovisar resultaten i prioritetsrdoning anser de att arbetsl�sheten �r det st�rsta problemen, f�ljd av ungdomars situation p� arbetsmarknaden.

N�r LO-ordf�randen kommer till l�sningar argumenterar hon f�r att �teruppr�tta tron p� politiken, minska inkomstskillnaderna och satsa mer pengar p� v�lf�rd. Hennes slutsats av att medlemmarna anser att arbetsl�shet �r det st�rsta problemet �r allts� inte att utveckla en politik f�r fler jobb!

Ut�ver detta uppseendev�ckande faktum kan n�gra anm�rkningar vara relevanta. Vad menar Lundby Wedin med "politikens m�jligheter"? Hon beklagar ju att bara 18 procent av LO-medlemmarna tror att politiken kan l�sa deras problem.

Fr�n min utg�ngspunkt kan det vara ett sunt tecken att de flesta inte ropar p� politiska l�sningar p� vardagsproblem. Kanske k�nner man att man har mer makt att l�sa dem sj�lv numera? Eller i frivillig samverkan med andra p� ett eller annat s�tt.

Men politikens m�jligheter kan vara stora, inte minst i en politik som river hinder, �ppnar d�rrar - och som tar bort skadliga skatter och monopol. Men det �r ju inte det hon menar. Hon vill ha mer stat, som ska styra v�ra liv. Och det vill inte LO:s medlemmar, vilket hon beklagar.

I �vrigt �r det intressant att LO:s ordf�rande med sj�lvklarthet uttalar sig som partif�retr�dare. Bland LO-medlemmarna r�stade 49 procent p� andra partier �n hennes. Kanske beror det p� att ledningen �r helt i otakt med sin tids samh�lle och sina medlemmar - och missar fr�gan om jobben?

23/03/2011 9:37:26 pm
Friskolor. 47 av de 50 skolor som uppvisar s�mst resultat i nationella prov �r kommunala. Betygsinflationen �r h�gre i kommunala skolor. Kommunala skolor har i genomsnitt f�rre invandrare som elever. Och s� �r det friskolorna som �r i skottgluggen n�r medier "granskar"!

L�s mer h�r - >

21/03/2011 10:15:47 pm
Skatter, vardagsfrihet, jobb och v�lf�rd. Ja, s� m�nga perspektiv p� skatter hann jag med p� strax �ver �tta minuter. Men betoningen l�g p� moral och principer - medborgarnas frihet mot politisk makt. Lite som ett eget "money speech". F� se om det s�tter lika mycket fart p� tittarna p� Youtube som det gjorde p� oppositionen i kammaren...

Se anf�randet h�r - >

18/03/2011 9:30:03 pm
Europeiska unionen. Fr�gan om Datalagringsdirektivet, som Riksdagen r�stade om i veckan, forts�tter engagera. Ett antal bloggar - f�r representeras av Johan Inger�, i grunden klok och liberal - framst�ller det som att EU vill inf�ra ett nytt Stasi, vilket rakryggade ledam�ter borde ha sagt nej till.

Jag har k�mpat per mail och Twitter f�r att f�rs�ka f� dem att se fr�gan som den i sj�lva verket var. Vi r�stade inte ja eller nej utan ja (f�rsenat) eller "skjut upp ett �r". Att avst� helt fanns inte som valm�jlighet.

Sedan �r det ingen undanflykt att man ogillar direktivet. Jag och andra g�r det. Ifall det inte hade drivits fram av bland andra Thomas Bodstr�m (S) p� sin tid hade vi inte varit h�r. Moderaterna var emot d�, vilket dessutom mjukade upp f�rslaget.

Direktivet beslutades i maj 2006. I oktober 2006 tilltr�dde Alliansen, med arvet att inf�ra direktivet i svensk lag. Det �r ju s� att direktiv, till skillnad fr�n rekommendationer och annat, inte kan ignoreras av EU-l�nder. De ska genomf�ras. Det p�st�s att vi brukar hoppa �ver direktiv, vilket inte st�mmer. Vi har inf�rlivat t ex arbetstidsdirektivet.

Det heter att man "g�mmer sig" bakom EU-positivism. Trams. Gemensamma beslut inom EU blir d�liga lika ofta som i andra politiska f�rsamlingar. Men om man inte avser f�lja besluten ska man inte vara med. D� �r enda konsekvensen att Sverige ska l�mna EU. Eller ska kommuner f� hoppa �ver riksdagsbeslut de ogillar?

F�r �vrigt har jag absolut inget emot att s�ga ifr�n internt n�r det �r viktigt. Och definitivt inte med h�nsyn till huruvida man blir �tervald. (Att vara "intern kritiker" brukar f�r �vrigt inte ge svagare st�d inf�r val.) Jag har inte som ambition att g�ra riksdagen till ett permanent uppdrag.

18/03/2011 2:22:21 pm
�ntligen! M�ste bara i all korthet understryka hur viktigt det var att beslut om insatser i Libyen �ntligen kom till st�nd. Det verkar redan ha lett till att Khadaffi l�gger ned alla vapen. Fr�gan �r om han anser sig kunna g�ra det f�r att han redan har vunnit. Diktatorer lyssnar inte p� argument utan det �r h�rt mot h�rt som g�ller. Att vi var tvungna att v�nta p� auktorit�ra stater som Kina och Ryssland �r ett el�nde.

F�r �vrigt var det alldeles fantastiskt att ig�r lyssna till Hans Linde som i riksdagens kammare anklagade Carl Bildt f�r att h�lla ihop med Fidel Castro och Hugo Chavez. Vem brukar g�ra det? Och sedan ropade han p� amerikanska ingripanden. Men vi vet ju att snart st�r han p� ett torg och demonstrerar f�r "USA ut ur Libyen".

18/03/2011 2:18:15 pm
Livlig skattedebatt. Ig�r kv�ll kom vi s�ledes fram till debatten om inkomstskatter i riksdagens kammare. Jag h�ll ett principiellt orienterat anf�rande om vardagsfrihet, jobb och v�lf�rd. F�rs�kte visa varf�r medborgarna ska f� beh�lla mer av sina egna pengar. Detta i motsats till dem som har en dogmatisk skatteh�jarideologi, f�r de vill ha mer politikermakt. P� detta beg�rdes replik av S, V och MP och en underh�llande debatt f�ljde. Som ocks� var klarg�rande, vill jag s�ga. Tyv�rr missade jag att ta upp V�nsterpartiets partiprogram, med krav p� uppl�st �gander�tt och planhush�llning. N�sta g�ng. H�r kan man l�sa protokollet (mitt anf�rande b�rjar kanske 4/5 ned p� sidan). Snart l�r det komma p� webben.

Uppdatering. Och s� kom det p� webben. H�r �r mitt anf�rande, replikerna nedanf�r.

17/03/2011 10:54:44 am
LO. Ig�r bes�kte Skatteutskottet LO och tr�ffade dess ordf�rande och ekonomer. Jag tog mig dit med nyfikenhet och �ppet sinne. Kanske kunde de presentera seri�sa argument f�r sina st�ndpunkter som ibland inte kommer fram i debatten. Kanske kunde man sp�ra nyt�nkande och ompr�vningar. Eller en uppdaterad omv�rldsanalys. Men icke.

RUT-avdraget var "groteskt". Det �vergripande m�let med en skattereform var att s�kerst�lla h�ga offentliga int�kter. Inte att fr�mja arbete, tillv�xt eller f�retagande, s�ledes. Inkomstskillnaderna sades vara j�ttelika (trots att de �r n�st minst i EU) och m�ste minska. Exemplet p� or�ttvisorna som upprepades var en h�ginkomsttagare i Djursholm. (Som tillh�r 0,01 procent av befolkningen.) LO-ordf�randen recenserade till och med Alliansens argumentation.

Vi fick inte veta mycket mer �n man f�r p� f�rsta maj. Lite mer om deras skattef�rslag, naturligtvis, d�r det stod "progressiv" i ungef�r varannan mening. Men tonfallet, argumentationen och samh�llssynen �r som den alltid var. Och p� fr�gan om de i sina skattef�rslag mest tar h�nsyn till sina medlemmar eller hela samh�llsintresset svarade de i princip "b�da". De ans�g att LO:s intresse var liktydigt med landets.

F�ga f�rv�nande blev det till slut r�tt bra fart p� m�tet. Praktiskt nog satt jag bredvid Wanja. Vi har debatterat f�rr, s� det blev samma visa. Men oj, vilken tur att LO:s inflytande �r mer begr�nsat �n det s� l�nge var.

17/03/2011 8:54:59 am
Gemensam bolagsskattebas. Ig�r kom s�ledes EU-kommissionen med sitt l�nge emotsedda f�rslag om harmoniserad skattebas f�r bolagsskatt. I korthet handlar det om att s�ttet att ber�kna bolagsskatt ska vara detsamma i hela EU, vilket ska minska skattebyr�kratin, �ka transparensen och g�ra det l�ttare att etablera f�retag i flera EU-l�nder.

Detta m�ste s�rskiljas fr�n andra id�er om gememsamma skattesatser, allts� att det inom EU fastst�lls vilken (l�gsta) niv� skatter ska ligga p�. Det �r en fundamentalt annan id�, som vore utomordentligt skadlig f�r Europas konkurrenskraft. En s�dan harmonisering skulle omintetg�ra den institutionella konkurrensen inom skatter, som �r en europeisk reformmotor.

Det finns naturligtvis fortfarande de som blandar ihop dessa. Kanske �r det en medveten strategi f�r att kunna s�ga att allt som sker i EU �r kasst, eller s� �r okunskapen helt enkelt fullst�ndig. Vill man att den inre marknadens fria r�rlighet och transparens ska �ka �r Kommissionens f�rslag bra. Svenskt N�ringsliv �r s�ledes ocks� f�r.

Det man kan resonera om �r huruvida en harmoniserad skattebas g�r det l�ttare f�r dem som senare vill ha ocks� harmoniserad skattesats. Sv�rt att bed�ma. Men ska f�rslag bed�mas p� sina egna meriter �r detta positivt.

16/03/2011 10:21:58 am
Staten �r ingen god f�retagare. I eftermiddag r�star vi ocks� om f�rs�ljning av statliga f�retag. Regeringen har det modesta m�let att helt eller delvis s�lja 3 f�retag denna mandatperiod - av totalt 57. Oppositionen har nu f�renats om att stoppa detta. Socialdemokraterna �r �terigen �verens med Sverigedemokraterna, och flaggar f�r organiserat samarbete i �garfr�gan. Bifalls detta bryter vi med 30 �r av klok reformpolitik d�r regeringar av olika f�rg har s�lt statligt �gande. Det vore en v�nstersv�ng av 1970-talsm�tt.

Uppdatering: Med tv� r�sters marginal f�rlorade vi s�ledes denna votering. Jag tror att 1970-talet ringde och vill ha sin opposition tillbaka.

L�s min debattartikel i �mnet h�r - >

16/03/2011 9:13:50 am
Datalagring. Det finns ett engagemang i fr�gan om det s k Datalagringsrektivet, som Riksdagen r�star om i eftermiddag. En spontan kritisk reaktion fr�n sinsemellan helt oorganiserade medborgare b�rjade str�mma in, som ledda av en osynlig hand, fr�n och med ig�r lunch per mail.

L�t mig s�ga direkt att jag �r ingen anh�ngare av direktivet. Moderaterna var s�ledes ocks� kritiska n�r d�varande justitieministern Thomas Bodstr�m (S) drev f�rslaget. Men han och andra lyckades d� driva igenom detta i EU. Och nu fungerar unionen s� att direktiv ska implementeras av samtliga medlemsl�nder.

Deadline var egenligen 2007, s� vi �r redan sena, minst sagt. EU-domstolen har redan f�llt Sverige f�r detta. Vill vi inte riskera m�ngmiljonb�ter kan vi inte s�ga nej eller skjuta p� det hela ytterligare. Direktivet har ocks� f�rb�ttrats, exempelvis har lagringstiden av trafikdata satts till h�gst sex m�nader.

Detta �r ett arv vi har att hantera. Den som �r best�mt emot s�dant h�r kan v�lja mellan tv� huvudl�sningar. Antingen ska Sverige inte vara med i EU eller s� ska vi inte ha socialdemokratiska regeringar. D� v�ljer jag det sistn�mnda.

Uppdatering: Johan Inger�, klok och liberal, diskuterade detta p� Twitter med mig. Han och andra vill f� det till en fr�ga om att v�ga st� upp "mot EU". �r Sverige medlem har vi accepterat principen att direktiv ska implementeras. Annars ska vi inte vara med, d� accepterar vi inte beslutsstrukturen. Eller ska vi l�ta kommuner som ogillar vissa riksdagsbeslut hoppa �ver dem ocks�?

15/03/2011 9:34:41 am
Stop a Massacre in Libya! I am not a diplomat and I cannot make a thorough military assessment of possible options for interventions in Libya. But I do know what my moral compass says: The people of Libya deserve freedom just as much as the French, Americans and Swedes. It seems to me that the West is far too reluctant and cautious. We have an imminent danger of first a massacre form the Gadaffi regime, then an even oppressive dictatorship. This would send the signal that you can keep in power as long as you are ruthless. We have to stop such a development.

14/03/2011 1:57:03 pm
Nuclear Power. I am by no means an expert in nuclear power or even physics. I share this with most journalists who report from the development in Japan. We do not know what has happened, so let′s not draw premature conclusions. What we do know is that this earthquake was one of the worst in recorded history and that this power plant is quite old. About modern nuclear power in parts of the world not afflicted by such natural disasters this says little. Some voices speak up against the alarms repeated by the media. This is one, not without credibility.

13/03/2011 8:39:07 pm
Med s�dana motst�ndare... S� har d� Sverigedemokraterna och V�nsterpartiet g�tt till skarpt angrepp p� regeringens f�rslag om nystartzoner. De f�rstn�mnda f�r att de inte gillar invandrare och de sistn�mnda f�r att de inte gillar f�retagande. Nystartzonerna skulle som bekant underl�tta arbete och f�retagande. Detta oavsett om de som ska lyftas ur utanf�rskap �r inf�dda eller invandrare, naturligtvis. Om dessa b�da extrempartier �r emot torde fler inse att f�rslaget �r bra.

12/03/2011 10:08:53 am
I Aftonbladet: L�s inte fast folk i fattigdom, Juholt! Idag skriver jag i dagens debattartikel i Aftonbladet om inkomstf�rdelning och fattigdom, med anledning av att H�kan Juholt p� sin presskonferens talade om �kande klyftor. Den politik v�nstern st�r f�r, mot alla skillnader, skapar mer fattigdom. Ist�llet b�r vi sikta p� att �ka den sociala r�rligheten.

Uppdatering: �ver 300 kommentarer p� n�tet. En hel del som ser konspirationer. Tv� saker v�rda att notera dock: Flera s�ger att folk inte kan ha f�tt det b�ttre f�r man l�ser ofta om tr�kiga fall i media. Men kanske media inte rapporterar representativt? Och flera reagerar mot p�st�endet att "alla" har f�tt det b�ttre. Det var olyckligt formulerat av Aftonbladet, som satte rubrik och ingress. Jag s�ger att alla inkomstgrupper har f�tt �kningar. Men sj�lvklart finns ocks� enskilda som har f�tt f�rs�mringar. Det �r ju d�rf�r jag l�gger fram en rad f�rslag om social r�rlighet, f�r jobb, etc.

L�s debattartikeln h�r - >

11/03/2011 9:54:31 am
Marginalskatter i Riksdagen. Ig�r var jag v�rd f�r ett fullsatt seminarium arrangerat tillsammans med Skattebetalarnas F�rening. En sakkunnig panel f�rde ett intressant samtal. V�rt att notera �r att vi nu diskuterar hur vi ska s�nka skatter p� b�sta s�tt, inte h�ja dem.

L�s referat med foton h�r - >

10/03/2011 2:48:08 pm
A little less conversation. H�kan Juholt, som nu f�resl�s bli Socialdemokraternas partiordf�rande, �r kanske den av alla m�jliga kandidater i den processen jag vet minst om. Men en snabb koll ledde mig till ett tal han h�ll 2005, d�r jag inst�mmer i varje ord. D�rtill var det mycket v�lformulerat.

L�s talet h�r - >

10/03/2011 9:07:46 am
The Equivalent of a Tax on New Ideas. Today, the Financial Times published a brief final reply by me and Gunnar H�kmark about the proposal of a financial transactions tax.

Read it here - >

10/03/2011 8:53:28 am
Nystartzoner! Nu tills�tts s�ledes utredningen om hur vi ska kunna inf�ra ekonomiska frizoner i stadsdelar med stort utanf�rskap. Denna har jag ett ansvar i Skatteutskottet f�r att f�lja. F�re och under valr�relsen argumenterade jag ofta f�r detta som en profilfr�ga. Se bland annat i Expressen, G�teborgs-Posten, Aftonbladet och Svensk Tidskrift.

10/03/2011 8:41:03 am
Riksdagsdebatter om skatter! Ig�r debatterades det skatter i riksdagen, med anledning av motionsbehandlingen. Sj�lv h�ll jag tv� anf�randen; ett r�tt spontant och ideologiskt och ett om det specifika socialdemokratiska f�rslaget om inf�rande av skatt p� fritidsb�tar. Man kan se dessa h�r och h�r, och de f�ljande replikv�xlingarna klickar man p� nedanf�r.

08/03/2011 7:07:18 pm
Congratulations, Shanghai! The majority in the European Parliament thus decided that they would like Europe to introduce a tax on financial transactions. I have argued against this proposal in Financial Times, for example. So many have criticied the financial industry lately, so perhaps this is their way of getting rid of the problem. If Europe would take this step, our financial industry would surely bother us no more. It would be located in Shanghai and other similar places. A bad decision by ignorant socialists.

08/03/2011 4:28:04 pm
F�rs�ljning av statliga f�retag under tre decennier. Regeringar av olika f�rg har s�lt statligt �gande i f�retag under l�ng tid, med goda effekter f�r s�v�l f�retag som medborgare. Och detta av mycket goda sk�l. Det beskrev jag i en rapport h�rom �ret. Nu avser som bekant oppositionen, inklusive SD, bryta med denna goda politik i riksdagens votering n�sta vecka. D�lig politik. Staten ska inte driva f�retag.

L�s rapporten h�r- >

07/03/2011 6:23:13 pm
Sedel�rande om media. Hur m�nga artiklar och andra medieinslag har det varit de senaste m�naderna om behovet av borgerliga framtidsid�er? 500? 1000? Fler? Hur m�nga artiklar har det varit om den utf�rliga och detaljerade borgerliga framtidsvision med dussinet konkreta f�rslag som jag presenterade i m�ndags? En - och d� som ett stycke i en l�ngre artikel. Samt n�gra blogginl�gg. Vad s�ger det om de traditionella medierna? Jo, att de inte �r s�rskilt intresserade av borgerliga framtidsid�er. D�remot vill de g�rna ber�tta om och om igen om en potentiell borgelig konflikt mellan de ivriga och de f�rsiktiga. Alltid personer, inget sakinneh�ll. Med detta vill jag inte klara p� huruvida det skrivs om min rapport eller ej, det �r en liten sak. Men jag vill peka p� vad det s�ger om hur medierna fungerar. Vilket i sin tur s�tter bilden av politiken som enbart person- och konfliktorienterad, trots att den ibland har en del inneh�ll ocks�. Den tredje statsmakten l�mnar en del i �vrigt att �nska.

07/03/2011 12:55:43 pm
Action speaks louder than words. Utrikesminister Carl Bildt har blivit kritiserad f�r att han inte st�r p� m�ten h�r hemma och uttalar f�rbannelser �ver de f�rtryckare i Nordafrika som nu m�ter protester fr�n de egna befolkningarna. Inte s� f� har dr�mt sig tillbaka till k�nda uttalanden av Olof Palme om "diktaurens kreatur". D� gl�mmer man Palmes hyllningar av bland andra Fidel Castro, Pol Pot, �sttyskland och hans j�mst�llande av USA och Sovjetunionen. Till detta kommer hans uttalade uppskattning av just Khadaffi. Och det �r l�ngt fr�n s�kert att det mest effektiva s�ttet att p�verka �r att st� hemma och ropa h�gt. I synnerhet har vi nu en m�jlighet att f� Europa att agera enat, och d�rf�r kunna erbjuda betydande kraft.

05/03/2011 7:47:44 am
Svensk debatt i FT. Mitt och Gunnar H�kmarks inl�gg i Financial Times mot f�rslaget om skatt p� finansiella transaktioner har inspirerat vidare debatt - bland svenskar. F�rst replikerade MEP:arna G�ran F�rm och Olle Ludvigsson (S) p� oss. Sedan replikerade Professor Johan Lybeck p� dem. Nu hoppas jag bara att FT tar min och Gunnars mini-slutreplik.

05/03/2011 7:35:14 am
Dags f�r ytterligare jobbskatteavdrag. I Dagens Industri idag skriver jag tillsammans med mina moderata kollegor i Riksdagens Skatteutskott. Vi argumenterar f�r att de goda tiderna �r ett bra tillf�lle att forts�tta reformera och att det reformutrymme som nu skapas i hlg grad b�r stanna hos dem som har arbetat ihop det. Detta genom ytterligare jobbskatteavdrag och h�jda brytpunkter. (Ej p� n�tet �n s� l�nge.)

03/03/2011 1:24:03 pm
Diverse.

Idag finns anledning att gl�djas �ver att regeringen och Milj�partiet har ing�tt en �verenskommelse om migrationspolitikern mandatperioden ut. D�r st�ngdes d�rren f�r utpressning fr�n SD.

I senaste numret av tidningen Entrepren�r har jag en lite l�ngre artikel med betraktelser med anledning av resan i Indien. Kan l�sas h�r (s. 10).

"Det var bara minkar. Eventuella ub�tar kom fr�n v�st." S� har det l�tit fr�n sj�lvutn�mnda experter om 1980-talets undervattenskr�nkningar. Nu har en s�nkt sovjetisk ub�t hittats utanf�r Gotland.

02/03/2011 9:15:00 am
Timbroseminariet p� n�tet. Nu kan den som inte kunde n�rvara i m�ndags p� det seminarium p� Timbro d�r jag presenterade min ess� se p� detta p� n�tet, eller ladda ned och lyssna som mp3 - eller l�sa referat.

Ta del av detta h�r - >

01/03/2011 4:29:26 pm
Riksdagsdebatt om fattigdom och j�mlikhet. Idag deltog jag i en debatt i riksdagens kammare med anledning av en interpellation av Monica Green (s) till finansminister Anders Borg. Den fokuserade p� (barn)fattigdom och inkomstskillnader - hur verkligheten ser ut och vilken politik som kan vara framg�ngsrik. R�tt bra drag i debatten faktiskt. H�r �r mitt f�rsta inl�gg, sedan f�r man klicka sig vidare i replikskiftena.

28/02/2011 4:12:10 pm
Min ess�: Du ska bli miljon�r! Ja, titeln syftar allts� p� Imperiets l�t Du ska va′ president. Idag presenterade jag en rapport - eller ess� som det tydligen heter nu - p� ett fullsatt Timbro. Budskapet �r att social r�rlighet �r viktigt och bra, att m�jligheterna har �kat, men att det ocks� finns en rad hinder som kan rivas. Var och en kan utveckla sitt liv efter eget huvud i betydligt h�gre grad �n idag, oavsett bakgrund. Av sk�l som n�mns avslutningsvis �r det vi borgerliga som har �verl�gset b�st f�ruts�ttningar att b�ra denna ber�ttelse. Inom ramen f�r bilden om att alla ska vara sin egen lyckas smed ryms en rad viktiga reformf�rslag. Det �r en fram�tsyftande id� som bygger p� ett dynamiskt samh�lle, omfamnar gamla svenska v�rderingar och har en stark social aspekt - att alla ska med. Ett meritokratiskt samh�lle �r inkluderande.

Uppdatering: PJ Anders Linder skriver p� Svenska Dagbladets ledarsida om reformvilja och utg�r d� fr�n bland annat min publikation. Kan l�sas h�r.

L�s ess�n h�r - >

28/02/2011 7:30:14 am
Arvet efter Palme. Trots att jag bara var tolv �r n�r statsminister Olof Palme sk�ts minns jag dagen v�l. Vilket nationellt trauma! H�ndelsen var naturligtvis tragisk f�r hans n�rst�ende och en brutal h�ndelse i v�rt lands historia. En f�ljd har blivit att vi inte har kunnat f�rh�lla oss till Palmes insatser. Men det enda r�ttvisa �r att bed�ma ocks� dem i historiens ljus.

Olof Palme var en intelligent och intellektuell person med stark karisma, stor retorisk f�rm�ga och en udd som ber�rde. �n idag kan den som l�ser hans tal inspireras av perpektiven och de id�baserade resonemangen. Han f�rde ocks� in v�rlden i svensk politiskt medvetande.

Men m�ngas glorifiering av hans insatser skymmer mer �n den belyser. Hans vurm f�r diktatorer som Fidel Castro, hans j�mst�llande av USA och Sovjetunionen och h�gljudda retorik ber�vade Sverige det mesta av inflytande i v�stv�rlden. Hans ekonomiska politik med kraftiga skatteh�jningar, f�rstatliganden, l�ntagarfonder och �kad reglering br�t ett sekel av tillv�xt.

Den f�rsta tiden av hans g�rning pr�glades av de socialistiska id�ernas genomslag, med skadliga konsekvenser. Den sista tiden administrerade han retr�tterna fr�n detta, ofta sent och begr�nsat. Sedan 1980-talet har Sverige �terv�nt till v�ra framg�ngsrika r�tter och kraftigt �kat i ekonomisk frihet. Och oavsett hur man m�ter - inkomst, v�lf�rd, fattigdom, milj� - s� �r Sverige avsev�rt b�ttre idag.

V�ld �r alltid f�rkastligt, inte minst mot ledande politiker. Olof Palme hade f�rtj�nat att med tiden avg�, ta det lugnt och skriva memoarer. Hans parti hade l�ttare kunnat g�ra upp med socialismen och f�rnyelsen ta fart. D� hade Sverige kanske kunnat f�rb�ttras �n snabbare.

27/02/2011 12:15:12 pm
Privatize Away the Debt! I have to recommend an article in Newsweek by the great historian Niall Fergusson, author of - among others - Empire and The Ascent of Money. We usually discuss how debt countries can escape their mess in terms of either increasing taxes or decreasing poublic spending. But selling off government property seems to be off limits, though it may actually be the easiest way out.

Read it here - >

24/02/2011 10:40:43 am
In FT: Transactions Tax Could Hinder Growth. Today, I write a Letter in the Financial Times together with Gunnar H�kmark, MEP and vice chairman of the EPP group, arguing against the proposal of a tax on financial transactions.

Read it here - >

22/02/2011 4:37:01 pm
Debatt. H�r i debatt om tillv�xt och v�lf�rd mot riksdagsledamoten och spr�kr�rskandidaten �sa Romson (MP) p� Globala gymnasiet i Stockholm.

Skicklig fotograf: Alva Snis Sigtryggsson

Se debatten h�r - >

21/02/2011 11:48:26 am
The Contradictions of Dictatorship. The regime of Ghadafi is of a more ruthless nature than those of Tunis and Egypt. Already the death toll seems to be significant, and now the threats against the protesters are open. The son of Muammar Ghadafi is threatening with civil war. To me, it is not a mystery how dictators can be ruthless, but not how they can live with apparent contradictions. They want to create the impression that they have popular support, so they command people to demonstrate for them. Isn′t that an apparent contradiction in terms? Either you have to realize that you are a dictator or you have to compete with others to get popular support. That is the choice. If you do have popular support, you don′t have to uphold oppression.

17/02/2011 8:22:48 am
Hur Socialdemokraterna tvingade Kamprad ut ur landet. Som bekant har SVT:s Uppdrag granskning f�rs�kt framst�lla IKEAS:s Ingvar Kamprad som en fifflare som har placerat kapital utomlands. Hans insatser f�r att skapa ett framg�ngsrikt svenskt f�retag med tusentals anst�llda i Sverige, och f�r landets varum�rke, n�mns inte.

Men alldeles bortsett fr�n det b�r man ta reda p� varf�r Kamprad - och Tetra-Paks grundare, familjen Rausing - flyttade. Det skedde d� Socialdemokraterna radikaliserades under det r�da 1970-talet och utvecklade id�n om l�ntagarfonder. Den handlade om att uppl�sa det privata �gandet av f�retag genom att, perverst nog, fonderna skulle k�pa upp f�retagen med deras egna pengar. LO-tidningen utropade lyckligt: "Nu tar vi �ver!".

Rausing fr�gade fondernas upphovsman, LO-ekonomen Rudolf Meidner, om man kunde t�nka sig att �gare kunde f� beh�lla f�retagen men ist�llet betala en extra avgift eller skatt. Mediner svarade: "Det �r inte m�jligt, ingen ska kunna k�pa sig fri."

S� f�rst�rde en djupr�d socialdemokrati Sveriges v�lst�ndsutveckling i 25 �r. Det �r den ursp�rningen vi nu successivt r�ttar till genom reformer. Kanske kan vi till och med locka tillbaka v�ra stora f�retagare.

L�s mer - >

16/02/2011 10:18:38 am
Ekonomisk tillv�xt �r v�gen till b�ttre milj�. I veckan presenterades boken V�lf�rd utan tillv�xt av Tim Jackson i svensk �vers�ttning. Han talade i riksdagen p� Milj�partiets inbjudan. Detta �r ett inslag i en tillv�xtkritisk trend inom delar av milj�r�relsen - som Gustav Fridolin deltar i. Men utebliven tillv�xt skapar inte bara sociala problem utan ocks� s�mre milj�. Detta utvecklar jag i en debattartikel.

L�s artikeln h�r - >

15/02/2011 2:06:17 pm
Fram�t tillsammans - p� dina villkor.

Vad vill borgerligheten? Finns det en borgerlig dr�m? I en ny ess� skissar Johnny Munkhammar konturerna till en borgerlig ber�ttelse.

Alla ska kunna utveckla sitt liv som de �nskar oavsett bakgrund. D� kr�vs att alla d�rrar fram�t st�r �ppna och att alla f�r verktyg att utvecklas.

Id�n om den inkluderande meritokratin utmanar b�de en etablerad �verhet som f�rsvarar privilegier och en v�nster som motverkar olikhet. N�r var och en f�r bli sin egen lyckas smed m�ste framg�ng v�lkomnas. N�r alla inte m�ste passa in i en mall kan alla vara med.

Johnny Munkhammar har deltagit i den borgerliga id�debatten i m�nga �r, b�de i Sverige och utomlands. Hans ess� heter Du ska bli miljon�r! Den inkluderande meritokratin som b�rande borgerlig id�.

Rapporten kommenteras av ledam�ter ur Timbros kommission Borgerlig utmaning - kommission f�r framtidens id�er.

Moderator �r H�kan Tribell

V�lkommen!

Tid: M�ndagen den 28 februari klockan 12:00-13:00
Plats: Timbro, Kungsgatan 60, 2tr, Stockholm

L�s mer och anm�l dig h�r - >

15/02/2011 9:15:55 am
Socialdemokratisk kriskommission. Nu har jag l�st kriskommissionens rekommendationer, som inneh�ller s�v�l samh�llsanalys som strategiska synpunkter och konkreta f�rslag. H�r �r ett axplock:

"Den ekonomiska politiken ska kunna vara ett aktivit konjunkturpolitiskt instrument."

"Detta (bemanningsf�retag och visstidsanst�llningar) m�ste motverkas."

"Skatterna syftar �ven till...att styra konsumtion och investeringar i �nskad riktning."

Det "kan inte uteslutas att ett st�rre skatteuttag kan beh�vas..."

"D�rf�r b�r vinstuttagen (i friksolor) lagbegr�nsas."

"�ven reglerna f�r etablering av v�lf�rdsf�retag m�ste ses �ver."

"D�rf�r �r det n�dv�ndigt att h�ja taken i arbetsl�shets- och sjukf�rs�kringen."

"Pensionssystemet b�r nu utv�rderas, st�rkas finansiellt och g�ras mer r�ttvist."

Allt detta st�r under rubriker som flexibilitet, r�rlighet, utveckling. De verkar forrtfarande tro att allt bara handlar om rubriker och slagord och sedan samma gamla f�rslag d�runder - om f�rbud, bidrag och skatter.

I tre decennier har socialdemokratin runtom i Europa varit motst�ndare till samh�llsutvecklingens riktning. D�rf�r har de bromsat och reaktivt f�rsvarat. Detta med ett undantag: New Labour.

Denna kriskommission f�rordar utan antydan till undantag mer av samma analys och politisk som f�rde partiet till dagens situation.

L�s kriskommissionens rapport h�r - >

14/02/2011 8:40:48 am
Shoe-Thrower Index. The Economist Intelligence Unit has complied an Index which attempts to indicate where protests of freedom like in Egypt are most likely. One can have views about some of the components and how they are weighed, but it is an indication.

Read about it here - >

11/02/2011 3:27:53 pm
Egypt on the Brink. Risks have increased since Mubarak′s speeche where he said he would stay on. Protests are increasing as well as the regime′s various measures to reverse the development. But as The Economist points out, this is not a reversable process. It can only be channeled in various ways. Mubarak should choose the peaceful path.

10/02/2011 11:29:24 am
Reaganomics! Arthur B Laffer writes in wall Street Journal about what we learned from Reaganomics. And, may I add, what we should not forget.

Read the article here - >

09/02/2011 10:06:03 am
V�lf�rd utan tillv�xt? Idag talar Tim Jackson p� flera platser i Stockholm, inklusive riksdagen, med anledning av hans bok V�lf�rd utan tillv�xt, utgiven av Ordfront. Det framh�lls s�rskilt att han f�retr�der en Kommission tillsatt av den brittiska regeringen. Viktigare �r den dock inte �n att den inom kort l�ggs ned. I sak finns alla svar p� Jacksons tillv�xtkritik i denna bok, som starkt rekommenderas.

08/02/2011 2:47:10 pm
Skulder och tillv�xtreformer. Om detta st�llde jag en fr�ga idag till statsminister Fredrik Reinfeldt i Riksdagens kammare, i samband med hans �terrapportering fr�n Europeiska R�det.

Se fr�gan h�r (nedanf�r f�ljer svar och repliker) - >

07/02/2011 2:02:17 pm
Indien. Under tre veckor �ver jul och ny�r reste jag som tidigare n�mnt runt med min familj i Indien. Det blev en resa med m�nga intryck i ett f�rgstarkt land. Nedan f�ljer n�gra foton. Betraktelser i text f�ljer.

Fiske i hamnen i Port Blair vid l�gvatten

Glada skolbarn i Mumbai

Alla ikoner p� en g�ng - Gandhi, en ko och en s k tuk-tuk

Beskrivning rimligen �verfl�dig

En vanlig gata en vanlig dag

�ldsta dottern Rebecka p� Havelock

07/02/2011 9:07:41 am
LO och inkomsterna. Idag presenterar LO det de kallar en "ny" rapport om inkomstskillnader. Vi som har varit med ett tag vet att det �r samma rapport som presenteras varje �r. D�rmed torde det fungera lika v�l att jag h�r rekommenderar min replik fr�n f�rra �ret.

04/02/2011 1:55:44 pm
Konkurrenshinder - v�lst�ndshinder. V�ra inkomster best�ms i h�g grad av hur produktiva vi �r - som individer och som l�nder. En ny studie visar att produktiviteten i sin tur i h�g grad avg�rs av hur l�tt det �r f�r nya f�retag att komma in p� marknader och konkurrera. Ju fler hinder, desto l�gre produktivitet och s�mre v�lst�nd. Och tv�rtom.

L�s mer h�r - >

02/02/2011 8:53:47 am
Kunskapens fiende. Lena Sommestad vill f�rbjuda alla friskolor som str�var efter vinst. Detta skulle d�rmed g�lla exempelvis Kunskapsskolan, med mer �n 10 000 elever, vars vinst har �terinvesterats i st�ndigt b�ttre utbildning. Detta �r skolor som alla f�r v�lja, d�r elever och f�r�ldrar �r som n�jdast. Fr�gan �r vad som �r mest h�pnadsv�ckande, att Sommestad redan har varit s-minister eller att hon �verv�gs som s-partiledare.

31/01/2011 12:15:31 pm
Arabv�rldens 1989? Utvecklingen i Tunisien och Egypten inger verkligen hopp. Men �n �r det l�ngt kvar till demokrati.

Med mig som projektledare skrev Johan Norberg rapporten Arabisk v�r p� Timbro f�r fem �r sedan. Den var lite tidig, men det som beskrivs d�r �r ungef�r vad som verkar kunna h�nda nu.

F�rtryckarregimer lever i grunden alltid i instabilitet. M�nniskor �nskar alltid frihet, och det som beh�vs �r en gnista som t�nder och inspirerar till handling. Just nu, i Egypten, ligger mycket av avg�randet hos den brett respekterade milit�ren, som faktiskt f�rordar demokrati.

Gunnar H�kmark har skrivit klokt om hur vi v�st nu b�r agera f�r att bidra s� mycket det g�r till att f�rtryckarna faller och fungerande demokratiska institutioner kan byggas.

�sa Linderborg p�st�r i Aftonbladet att denna utveckling �r en "rysare f�r nyliberaler". Detta f�r att USA ibland har st�ttat f�rtryckare enligt devisens fiendens fiende �r min v�n. Vad den typen av h�rda realpolitiska bed�mningar har med liberala id�er att g�ra visar hon inte. Intellektuell h�rdsm�lta.

Vi �r m�nga som hoppas innerligt att detta �r dennna viktiga regions 1989, inte minst liberaler - med olika prefix.

31/01/2011 12:00:04 pm
More About Sweden. My friend Dan Mitchell at the Cato Institute in Washington DC writes about my WSJ-picece about Sweden and develops some points further.

Read more here - >

31/01/2011 11:49:51 am
Health Problem Back. Just a brief summary of the blog post below, for my non-Swedish friends and colleagues. I just had a diagnosis that the cancer I had has returned, however now in the left leg. Treatments ended just about one year ago, and it has been a great year. But now another round of treatments will be initiated shortly. The details of that will still be clarified, but my aim is that it shall not affect my work in Parliament or other tasks.

31/01/2011 11:30:25 am
Here we go again! S�ledes visade det sig att jag inte hade vunnit striden mot cancern utan bara ett slag. Enligt diagnosen har samma cancer som f�rst angrep spottk�rteln nu etablerat sig i benm�rgen i v�nster l�rben.

F�r snart ett �r sedan avslutades behandlingarna. Efter viss �terh�mtning har jag haft en fantastisk tid, med sommar och segling, valr�relse och valseger - och rivstart i riksdagen. Men successivt har problem i benet blivit tydliga och den uppm�rksamme har kunnat notera ett visst haltande i n�gon m�nad.

Sedan blev inget direkt b�ttre av att jag ig�r skulle busa med barnen p� det isbelagda Tr�lhavet och �drog mig en mindre fraktur p� l�rbenet. Ambulans och akut f�ljde. �komman har tydligen f�rsvagat l�rbenets h�llbarhet. Haltandet �r nu betydligt mer p�tagligt...

I veckan f�r jag veta mer i detalj om de behandlingar som kommer att inledas inom kort. Att det b�rjar med str�lning verkar dock klart. De prelimin�ra beskeden tyder p� att det kan bli mindre tufft �n f�rra g�ngen, inte minst eftersom det �r en mindre k�nslig kroppsdel. Men man ska inte ta ut n�got i f�rskott.

Min ambition �r att detta inte ska p�verka mina uppgifter i riksdagen, eller andra uppdrag, bortsett fr�n att det tar lite tid och m�jligen kraft. S� jag l�r kombinera mina insatser i samh�llsfr�gor med familj och behandling. Mer om det fram�ver.

Nu �r det dags att �ter kavla upp �rmarna lite extra. Och inte minst att vara optimistisk!

29/01/2011 6:39:02 pm
Prat, prat och prat. De senaste dagarna har jag rest mellan olika orter och h�llit f�redrag. Ig�r talade jag om sjukv�rd utifr�n min bok Helt sjukt! i Malm�. Sedan hem till Stockholm och avf�rd med 45 Nackamoderater p� Finlandsb�t, d�r jag talade om reformer och val. Sist i Gamla Stan nu ikv�ll p� MUF 20+ f�r �rsm�testal om ekonomisk frihet och reformer.

28/01/2011 10:26:13 am
Fantastiska IKEA. Jag har inte sett det Uppdrag granskning d�r det avsl�jas att Ingvar Kamprad har placerat tillg�ngar i Luxemburg - men huvudbudskapet g�r inte att missa. Kamprad ska beskrivas som en skattesmitare, en fifflare som inte g�r r�tt f�r sig.

L�t oss se, vad har hans IKEA bidragit med f�r Sverige? V�ldigt m�nga har ansett deras produkter vara priv�rda och inrett sina hem med dessa. Tusentals arbetstillf�llen har skapats, vilket f�r �vrigt ocks� ger skatteint�kter. IKEA har st�rkt Sveriges varum�rke. �r inte detta bra saker?

Kamprads f�retag har lockat s� m�nga att handla d�r att han har blivit rik. N�r Socialdemokraterna ville konfiskera hela n�ringslivet via l�ntagarfonderna l�mnade han landet. Resultaten av denna politik g�r sig nu p�minda.

Sverige beh�ver fler som Kamprad. Och nu �r socialiseringshotet borta och f�retagsklimatet v�sentligt b�ttre. S� Kamprad kanske kan �verv�ga att �terv�nda ocks�.

27/01/2011 8:32:35 am
F�rintelsens minnesdag. Idag f�r 66 �r sedan befriades koncentrations- och f�rintelsel�gret Auschwitz-Birkenau. Det kommer att h�llas seminarier och minnesstunder runtom i landet och i andra l�nder. I Riksdagen ska vi ha en s�dan strax f�re lunch.

Jag blir ofta enormt ber�rd av s�dant som handlar om F�rintelsen. Det som h�nde d� var s� n�rmast ofattbart att det egentligen inte �r underligt att det finns de som f�rnekar att det har skett. Det �vertr�ffar fantasin hos de v�rsta skr�ckf�rfattarna.

F�r�ljelserna av judar och andra hade p�g�tt i �ratal n�r man 1942 i Wannsee fattade beslut om "den slutgiltiga l�sningen". D� vidtog den enorma logistiska operationen att lura och f�nga in alla judar i hela Europa f�r att f�ra dem till d�den.

Den f�rsta skildringen av vad som p�gick gjordes av den f�rste som lyckades rymma, Rudolf Vrba. Han ber�ttar i sin bok att han i Auschwitz-Birkenau tvingades bokf�ra offrens �godelar, d�ribland ett berg av barnvagnar. Var fanns barnen? Ugnarna brann intensivt.

Och jag b�rjar n�stan gr�ta.

26/01/2011 10:09:19 am
In Wall Street Journal: It′s the Free-Market Reforms, Stupid! Today, I write in Wall Street Journal about why Sweden is such a successful country. Contrary to the belief of many, Sweden is not a socialist country - it is one of the freest economies in the world. I describe the roots of our success, not least the reforms in recent years.

Read the article here - >

25/01/2011 6:58:44 pm
International Perspective. I have noticed that as an MP, I use an international perpective quite often. In today′s world of globalization, international organizations and interdependence, I think that is relevant.

During the past five years, I gave 45 major lectures and speeches in 22 countries. This took place at conferences, corporate gatherings, think-tanks, universities and political parties. Many were in Brussels and Washington DC.

Topics usually covered economic policy, labour market, welfare services - and why and how to reform. To a large extent, they followed the release of my books European Dawn and The Guide to Reform. Usually, the events were accompanied by media. They are all desbribed on this blog.

This provided me with valuable contacts, impressions of other countries policy cultures and new knowledge. This is of great use when analysing society and formulating policy ideas.

In all these places, I have been asked why I advocate economic freedom when my home country is socialist and works well. Tomorrow, I will respond to that once again, hopefully making the picture even more clear!

25/01/2011 9:59:15 am
The Nordic Way. The financial crisis and the debt crisis haunt the world, not least Europe. But the Noric countries stand out in a positive way. Why? In a new paper, Klas Eklund offers an explanation; reform, not least as lessons from previous crises. Henrik Berggren and Lars Tr�g�rdh look deeper. They find an extremely individualistic culture with free markets and reliable institutions - and social trust and -cohesion.

Read the paper here (pdf) - >

20/01/2011 4:28:00 pm
Fr�ga till bist�ndsministern. 2009 l�mnade regeringen f�r f�rsta g�ngen en skrivelse till riksdagen om bist�ndets resultat - och konstaterade att p� ett �vergripande plan kan inga positiva effekter konstateras. Detta efter hundratals miljarder kronor i bist�nd genom �ren. Om detta st�llde jag en fr�ga till bist�ndsministern i riksdagens kammare idag.

Se fr�gan h�r (klicka vidare f�r att se svar och f�ljdfr�gor) - >

20/01/2011 9:36:07 am
Kortfakta.

2006-2010 s�nktes skattetrycket med 2,5 procentenheter och skatteint�kterna �kade med 83 miljarder kronor.

Trots finanskris.

19/01/2011 11:18:08 am
R�dgr�na ledarkandidater. Ur den ledarl�sa r�ran till v�nster ska med tiden nya ledare v�ljas och opposition formeras. Tv� kandidater skrev ig�r om vad de vill, p� ett inb�rdes r�tt intressant s�tt.

Gutav Fridolin kandiderar i ett parti d�r de nuvarande ledarna �r popul�ra. Han f�rs�ker d�rmed framst� som att han anknyter till deras frihetliga inriktning - genom att n�mna ordet "liberal" ofta. Men i perspektiv och sakfr�gor st�r han l�ngt till v�nster och skulle inneb�ra ett betydande skifte.

Jonas Sj�stedt kandiderar i ett parti med en impopul�r ledare och f�rs�ker distansera sig i ton och form. Men i sak skiljer inget v�sentligt sig mellan hans och Lars Ohlys perspektiv och prioriteringar. Han f�refaller d�rmed inneb�ra mer av samma.

19/01/2011 8:10:58 am
V�rderingar, minsann! Socialistinternationalen, de socialdemokratiska partiernas samarbetsorganisation, har hela tiden haft den nu st�rtade tunisiske diktatorns parti som medlem. Nu n�r han st�rtas fr�n makten har de best�mt sig f�r att utesluta partiet - vilket de p�st�r reflekterar deras v�rderingar. Man st�djer s�ledes diktaturer s� l�nge de beh�ller makten, eller?

Mer h�r - >

18/01/2011 9:05:53 am
Rekords�nkning av pension�rernas skatt. Nu genomf�r vi mycket stora s�nkningar av inkomstskatten f�r pension�rer. Om detta, och det bredare sammahnag den fr�gan handlar om, skrev jag i en ins�ndare som publicerades i olika Stockholmstidningar i b�rjan av �ret. Ej p� n�tet, kan l�sas nedan:

Rekords�nkning av pension�rernas skatt

Runtom i Europa genomf�rs pensionsreformer, b�de som en f�ljd av finanskrisen och av att systemen inte �r l�ngsiktigt h�llbara. Pensionsniv�er s�nks och pensions�ldern h�js. Allt f�rre som arbetar kan inte f�rs�rja allt fler pension�rer.

Sverige har redan genomf�rt en pensionsreform, s� v�rt system �r l�ngsiktigt h�llbart. Till detta kommer att vi har b�st ordning i de offentliga finanserna i Europa. H�r kr�vs inga nedsk�rningar som f�ljd av krisen.

Men det viktigaste f�r framtidens pensioner �r att vi har en v�xande ekonomi med fler som arbetar. D�rf�r �r det gl�djande att Sverige ocks� har bland Europas h�gsta tillv�xtsiffror och snabbaste �kning av personer i arbete. Arbetslinjen fungerar.

I reformerna f�r arbete finns m�nga delar, fr�n jobbskatteavdrag till sjukf�rs�kringsreform, och de fungerar. Att g�ra arbete mer l�nsamt har varit avg�rande. Men nu den f�rsta januari genomf�rs ocks� den tredje stora s�nkningen av pension�rernas skatt.

Sammantaget har d� Alliansregeringen s�nkt pension�rernas skatt med 13 miljarder kronor - den st�rsta s�nkningen n�gonsin. F�r en garantipension�r med bostadstill�gg inneb�r det en �kning av inkomsten efter skatt med 3000 kronor per �r, eller 17 procent - sedan 2006.

B�de arbetande och pension�rer f�r st�rre ekonomiska marginaler som ger st�rre frihet att best�mma �ver vardagen. P� den v�gen ska vi forts�tta under mandatperioden.

Johnny Munkhammar
Riksdagsledamot (M), Skatteutskottet

17/01/2011 9:10:07 pm
Estonia Setting an Example. On January 1st, Estonia became the 17th euro country. Estonia has not only reformed and liberalized its economy but also managed the financial crisis very well. And they did so without devaluation - they kept the euro peg. Their growth is set to be rather high and the budget deficit is small. Estonia shows Greece and others how to act economically sound and get the benefits from the single currency.

Read more in the FT - >

16/01/2011 10:06:31 am
Gripenstedt p� 200-lapparna! Inst�mmer helt i PJ Anders Linders f�rslag p� SvD:s ledarsida idag. Ingen annan historisk gestalt passar b�ttre p� en sedel �n den person som liberaliserade Sverige s� vi blev ett rikt land. Maila sedlarmynt@riksbank.se om detta du ocks�!

15/01/2011 8:27:07 am
Borgerlig id�utveckling. Diskussionen om borgerlig id� och reformutveckling forts�tter. I Svenska Dagbladet tog PJ Anders Linder i en ny�rsartikel upp mina id�er och idag medverkar jag i en nyhetsartikel i smama tidning och �mne.

15/01/2011 8:21:35 am
Nya r�n. Vetenskapen, i form av Fil Dr Andreas Bergh, har nu kommit fram till n�r man kan anses galen. Det �r om man citerar undertecknad. Kan �verraska en del.

15/01/2011 8:20:00 am
Tillbaka! �r nu tillbaka efter en intrycksrik och f�rgstark resa i Indien - Delhi, Agra, Mumbai, Chennai, Andaman Islands - med familjen. �terkommer i olika sammanhang om detta!

<-- Home