22/01/2006 5:31:14 pm
Valår. Inför höstens svenska val duggar analyser och utspel tätt. I Storbritannien är det också valår, det är uppenbart. Näbbvalen som dök upp - just utanför Houses of Parliament tydligen - skapade en väldig uppmärksamhet. Liksom i Sverige tidigare noshörningen Nelson. Eller för ett antal år sedan späckhuggare som hade simmat vilse under isen och inte fick luft. London beskrivs nu vara i chock efter valens bortgång.

Människors förhållande till djur är extremt motsägelsefullt. Samma personer som klappar en kalv på en äng grillar gärna en biff på kvällen. Alla vet att jakt på valar pågår hela tiden, likväl uppstår enorm sympati för en val i Themsen. Och sympatin kan mycket väl överträffa den som finns för tusentals förtryckta eller svältande människor på olika håll i världen.

Jag är humanist och således emot veganismen som ideologi, då den utgår från att människor och djur har samma värde. (Veganism som kosthållning har jag ingen synpunkt på.) Men det blir ibland extremt motstridigt. När restauranger på menyn bredvid en kycklingrätt har en bild på en glad kycklig känns verkligheten som en sketch i Monty Python. Viss motstridighet är kanske ofrånkomlig, men det blir bisarrt när det förs väldigt långt.