25/08/2005 4:35:14 pm
Tvång skapar mer tvång. Idag skriver LO-ekonomerna, med Dan Andersson i spetsen, på DN Debatt om att vi "måste" arbeta mer. De föreslår ett mål inte bara om sysselsättning utan också om närvaro på jobbet. Det är bra att LO nu medger att det är bisarrt att som idag räkna in alla sjukskrivna bland de sysselsatta så att statistiken ser bra ut. Fler fina mål utan politiska förslag för att komma dit - som detta - leder dock ingenstans.

Mycket kan sägas om analys och argument i artikeln. Men ett intressant perspektiv saknas ofta i debatten om jobben. Det sägs ofta, som nu av LO, att vi "måste" arbeta mer. Skälet är att annars kan inte stora statliga åtaganden finansieras. Vi tvingas således betala merparten av inkomsten i skatt och när det inte räcker ska vi tvingas arbeta mer - för statens skull. Tvång skapar mer tvång.

Från ett frihetligt perspektiv borde situationen vara den motsatta. Hur mycket man vill arbeta borde vara frivilligt. Och resultatet av arbetet borde tillfalla en själv, inte staten. Då kan man själv välja vilka välfärdstjänster och trygghetslösningar man vill ha. Den friheten ger ett eget ansvar för arbete och välfärd. Då har ingen politiker eller LO-ekonom anledning att tvinga människor till mer arbete för att finansiera deras system. Konsekvenserna av att arbeta lite drabbar främst en själv, inte andra.

Så skulle staten kunna dras ned och fokusera på stöd till de som inte kan klara sig själva istället för att göra allt åt alla med våra pengar.