03/08/2005 11:06:06 am
Vilken är SSU:arnas moraliska utgångspunkt? På SSU-kongressen diskuteras tydligen socialismens förverkligande, förstatliganden, högre beskattning, ökade statliga regleringar och huruvida utbildning alls ska tillåtas löna sig. Bland annat. Detta är naturligtvis inget nytt, så har det alltid låtit. När de sedan blir ministrar möter de verkligheten och lugnar sig något. Men detta är vad de egentligen vill.

Jag undrar hur de tänker. Hur kan de anse sig ha rätt att bestämma allt detta? Säg att småföretaget Klaras Design vill betala Fia, med en examen i marknadsföring, mer än Lars, som inte har en examen. Hur kan SSU:are anse sig ha rätten att via staten förbjuda det? Eller säg att Kalle i Karlstad efter mycket slit har utformat ett dataprogram som kan effektivisera företags redovisning? Företag kan bli effektivare, Kalle kan anställa och välståndet ökar. Men SSU anser sig ha rätten att via staten (och hot om våld) ta antingen halva intäkterna i skatt eller helt sonika förstatliga hela verksamheten. Hur kan de anse sig ha rätt att göra så?

Självklart innebär ett sådant samhälle att utbildning, innovationer, småföretagande och utveckling i allmänhet avstannar. Således har helt socialistiska länder till slut kollapsat och halvt socialistiska (som Sverige) gått in i ett mellanting mellan framgång och undergång. Men det mest intressanta är kanske inte konsekvenserna i praktiken utan vilken värdering som ligger bakom. Hur kan SSU:are sitta i en kongresslokal och anse sig ha rätten att styra och ställa med livet för alla andra utanför, som de aldrig ens har träffat? Beats me.