07/04/2005 2:34:34 pm
Dålig lönsamhet för utbildning slår mot dem som saknar studietradition. Härom dagen presenterade Högskoleverket statistik över hur många 18-25-åringar som påbörjar högre utbildning. Genomsnittet i landet är 47,3 %. (För kvinnor är snittet 54,5 % och för män 40,5 % - kommer Feministiskt Initiativ att uppmärksamma den "struktur" som diskriminerar männen här?) Skillnaderna är dock stora mellan olika delar av landet; från 75,7 % i Lund till 25,9 % i Haparanda. Självklart är valet fritt, man får välja högre utbildning eller ej. Då kan det bli rätt olika. Men jag är övertygad om att det finns mönster bakom som förklarar så stora skillnader mellan universitetsstaden Lund och glesbygdskommunen Haparanda - och många av de övriga. Det är helt enkelt lättare att välja högre utbildning om man vet vad det är för något, har sett det i verkligheten och kanske mött någon som har en akademisk examen. I Lund vet man helt enkelt vad man har att välja mellan på ett helt annat sätt. Denna fråga engagerar mig mycket, den har att göra med människors möjligheter. Alla ska ha ansvaret för hur livet utvecklas, men alla måste också få goda chanser från början. Annars är det svårt att utkräva ansvaret. Många som engagerar sig hos vänstern har säkert också detta engagemang. Tyvärr är det, enligt min mening, just deras lösningar som ställer till det hela. (Vilket inte minst är uppenbart eftersom vi har denna situation och de har styrt i 66 av de senaste 75 åren.) Framför allt annat tror jag att en sammanpressad lönestruktur och höga, progressiva skatter, gör att utbildning lönar sig för dåligt. Skulle utbildning löna sig bättre, med individuella löner samt platt och låg skatt, skulle drivkrafterna att söka vidare vara starkare. Särskilt viktigt är detta för dem där ingen sådan tradition finns i övrigt.
Läs artikel i DN samt statistiken - >