11/01/2005 4:14:29 pm
Enpartistatens indiskreta arrogans. I Stockholms Stad har de senaste veckorna enpartistaten fått ytterligare färska illustrationer. Socialdemokraterna föreslog lönelyft på 15 % för sina tre politiskt tillsatta - socialdemokratiska - stadsdelsdirektörer. SACO-kollektivets löner skulle dock i snitt öka med blott 2,95 % innevarande år. Den borgerliga majoriteten motsatte sig detta, inte minst eftersom ingen diskussion ens fick föras. Även majoritetens stödpartier ville ha en återremittering av ärendet. Vad gör Maktpartiet (s) då? Jo, de låter en ledamot i det utskott där beslutet ska fattas - som råkar vara dotter till en av stadsdelsdirektörerna - sitta kvar på mötet för att uppnå majoritet. I annat fall hade en mp-suppleant trätt in och återremittering hade fått majoritet. Nu blev det jämnt, varpå ordförandens - Leif Rönngren (s) - röst avgjorde och beslutet gick igenom. Detta brott mot kommunallagen har anmälts till Länsrätten av Lotta Edholm (fp). Först nu, flera veckor senare, kom ett nytt sammanträde att riva upp beslutet och de tre direktörerna fick lönelyft på 2,95 %.

Detta är inte en argumentation mot rejäla lönelyft när det är motiverat. Det är ett exempel på hur Maktpartiet styr, med arrogans inte bara mot oppositionen utan mot lagen. De gynnar sina egna med skattebetalarnas pengar, tusentals personer med en liten röd partibok avlönas på det viset. Ofta dessutom för att de inte har annat för sig, som följd av inkompetens. Maktpartiet har till sitt förfogande resurser som är många gånger större än de andra partiernas sammantaget. Utöver det använder de alltmer skattebetalarnas pengar via myndigheter, verk, nämnder och tjänster för att koppla greppet än hårdare. Det måste få ett slut.