11/12/2004 1:00:06 pm
Vad säger de om litteraturpriset? I Dagens Nyheter igår skrev Johan Lönnroth, Måns Lönnroth och Peter Jagers att Ekonomipriset bör frikopplas från övriga Nobelpris, eftersom det är av en annan karaktär än naturvetenskaperna:
"Men i det stora hela har ekonomipriset tenderat att premiera en alldeles speciell typ av nationalekonomi, nämligen den som söker efterlikna naturvetenskapernas metoder och objektivitet. Detta är, menar vi, djupt olyckligt i och med att prisets prestige styr framtida forskningsinriktning."
Artikelförfattarna har förstås rätt i att ekonomi, som en samhällsvetenskap, inte handlar om att söka samma typ av eviga och exakta svar som naturvetenskaperna. Detta är en invändning de delar med t ex Ekonomipristagaren FA Hayek. Men detsamma kan i än högre grad sägas om litteraturpriset, som inte handlar om forskning eller verklighet alls. Ska man då inte dela ut pris i den typen av ämnen? Tja, så länge omvärlden inser skillnaderna, att de som får priserna får dem av andra skäl än pristagarna i fysik, finns rimligen inga problem.
Snarare förefaller huvudkritiken mer specifikt handla om årets pristagare och konsekvenserna för den ekonomiska politiken av deras forskning. Politiker får styra mindre och normer - övervakade av tjänstemän - mer. Det uppskattas inte, för tjänstemän kan inte begripa verkligheten bättre än politiker, framhåller de. Och politikerna är ändå valda ombud. Mot detta kan två invändningar resas:
1. Politikerna har extremt starka drivkrafter att utnyttja sina positioner till att bli omvalda. Den stora staten byggdes i stor utsträckning ut för att infria löften som var till för att politiker ville väljas om. Detta missbruk av den politiska makten måste begränsas, av både grundlagar och andra fasta normer.
2. När politiken mer styrs av fasta normer, t ex för ett stabilt penningvärde, är det inte främst tjänstemän som får mer makt i förhållande till politiker. Det är alla aktörer ute i samhället, främst medborgarna, som får mer frihet. Verkligheten ritas inte ständigt om efter politiska nycker utan förutsättningarna består även imorgon. De skilda val alla gör ständigt baseras på stabilare förutsättningar.