Wednesday 18/12/2024, 08:09:36
|
30/03/2006 11:45:39 am
Snickaren som arkitekt. Snart sagt alla har kommenterat valet av Jan Eliasson som utrikesminister, vilket är ett gott skäl att avstå. Särskilt som det är lätt att instämma i att han är erfaren och kunnig inom utrikespolitik. (Att kompetens är en god egenskap hos ledningen av vilken verksamhet som helst kan tyckas självklart, men verkar likväl ha förbisetts av Persson då den förra utrikesministern utsågs.) Likaså är det lätt att instämma i påpekandet att utnämningen av Eliasson ställer krav på den borgerliga Alliansen att ställa upp en tung och erfaren motkandidat, vilket i dagsläget inte är fallet.
Men en central aspekt av utnämningen har inte diskuterats så mycket, åtminstone som jag har sett. Eliasson är skicklig och erfaren - som diplomat. Men diplomati är en metod, ett verktyg, för att förverkliga en viss politik, inte en politik i sig. Han är en av de skickligaste på att utföra ett uppdrag givet av andra. Snickaren som arbetar efter arkitektens ritningar. Och detta har han gjort för så skilda personer som Olof Palme och Lena Hjelm-Wallen. Andra har bestämt linje, han har utfört. Nu är han den som ska utforma politiken, helst med viss självständighet gentemot statsministern. Det är en helt annan roll, där hans erfarenhet är mindre självklar. Och det är relativt okänt vad Eliasson egentligen står för.
|
|
<-- Home
|
|