17/09/2008 4:54:01 pm
Svensson, Svensson. Mattias Svensson använder ett blogginlägg till att påstå att undertecknad är "en mes" med "borgerlig lajekmentalitet" som ägnar mig åt "hållningslöst daltande" och "omotiverat beröm". När jag svarar att hans egen strategi inte påverkar samhällsutvecklingen anser han tydligen att jag tog i med överord.

Mattias efterfrågar i sak - vänligt nog "långsamt", så även jag kan "hänga med" - en utveckling av vilka reformer jag anser att regeringen har gjort som är bra. Det fanns en uppräkning i min ursprungliga artikel, som naturligtvis kan göras mer utförlig. Där fanns också kort omnämnt punkter där jag anser att regeringen förtjänar kritik, och jag har varit en av kritikerna.

Mattias nämner Margaret Thatcher, en av mina förebilder. Hon förändrade sitt parti, sitt land, oppositionen - och det politiska landskapet internationellt. Marknadsekonomin fick en renässans. Motståndet kom mycket riktigt ofta inifrån det egna partiet, föga överraskande. Frågan är då: Är det min eller Mattias strategi som mest liknar Thatchers?

Margaret Thatcher gick med i ett parti som var utpräglat pragmatiskt. Hon använde sin kunskap och kraft till att förändra och utveckla det. På det viset formades en idéburen rörelse som vände Storbritanniens nedgång. Hon kunde ha suttit kvar hemma och tyckt att Tories är så hopplösa att man inte kan befatta sig med dem.

Av detta har jag dragit en enkel strategisk slutsats: Vill man påverka är det bra att vara med. Och när man är med måste man stå för principer. Att stå utanför och använda alla överord man kommer åt är enkelt - och resultatlöst.